Hoppa till huvudinnehållet
Radar Türkiye
Upptäck evenemang i appen
Öppna
Gümüşhane: Fästning, grotta och antik stad.
Kulturell4 Stopp

Gümüşhane: Fästning, grotta och antik stad.

Inga betyg ännu

Logga in för att gilla och betygsätta

Här är en översättning av texten från turkiska till svenska:

Även om staden Gümüşhane fått sitt namn från silvergruvor, följer denna rutt inte gruvornas historia, utan snarare berättelsen om djupa dalar, höga bergstoppar och gamla vägar. Rutten omfattar fyra stopp, utspridda över tre distrikt: fästningen och utsiktsplattformen i Torul, Karaca-grottan i samma distrikt, den antika staden Satala i Kelkit och Tomara-vattenfallets naturreservat i Şiran. Det som förenar alla dessa platser är att de ligger vid en passage, en dal eller en väg. Rutten förbinder vägen mot Zigana, Kelkit-dalen och de höga sluttningarna i Şiran i en tvådagarsresa. Ordningen är logisk, så långt som geografin tillåter. Den första dagen tillbringas i Torul. Enligt "Kulturportalen" ligger kulturcentret, fästningen och utsiktsplattformen strategiskt placerade mittemellan den nya Zigana-tunneln och Karaca-grottan. Därför börjar man med att besöka utsiktsplattformen högst upp, och fortsätter sedan till grottan. Dagen börjar med en utsikt över dalen från en bergstopp, och avslutas med en promenad genom grottans droppstensgrotter. Enligt Gümüşhanes kultur- och turistmyndighet ligger Karaca-grottan 17 kilometer från stadens centrum, vilket gör det enkelt att återvända dit för övernattning. Den andra dagen kräver en längre bilresa. Samma myndighet uppger att Satala ligger 85 kilometer från Gümüşhanes centrum, medan Gümüşhane Universitetets fakultet för turism anger ett avstånd på cirka 88 kilometer. Tomara-vattenfallet är registrerat i "Östra Karadeniz Kulturinventeringen" som 114 kilometer från Gümüşhanes provins och 23 kilometer från Şiran-distriktet. Avstånden är angivna i det format som finns i källorna; de kan variera beroende på din egen rutt, så kontrollera alltid med en karta innan du ger dig iväg. Att tillbringa morgonen i Satala och eftermiddagen vid Tomara optimerar både restiden och ljuset. Stoppen har mycket olika karaktär, så det är viktigt att ha rätt förväntningar. Fästningen och grottan är välutvecklade och redo att ta emot besökare. Satala är däremot inte en välutvecklad arkeologisk plats. Enligt universitetets webbsida har det inte genomförts några systematiska utgrävningar på platsen, och området är ett skyddat område av tredje graden. Det som kan ses här är inte mycket; det handlar om att läsa platsens läge, vägkorsningens logik och spåren av en gammal fästning. Tomara är en plats för promenader och avkoppling, med sin naturliga dal och sitt 25 meter höga vattenfall. Praktiska tips: Öppettider, inträdesvillkor och priser kan variera, så de anges inte här. Kontrollera alltid den senaste informationen på varje plats officiella webbsida. I grottan kan golvet vara vått, på utsiktsplattformen kan Källor:

Torul, Gümüşhane
Kulturell
4 Stopp
~5 h på platserna
Resa ~116 km · 3 h 13 min
Totalt ~8 h 13 min
6 november 2026

Ruttstopp

1
Torul Kalesi ve Cam Seyir Terası

Torul-fästningen och utsiktsplattformen med glasgolv.

~1 h här
Kaledibi Mahallesi, Torul, Gümüşhane

Rutten börjar vid ett slott och en glasplattform som erbjuder en fantastisk utsikt över distriktet Torul. Att starta en bilresa härifrån ger dig möjlighet att uppleva regionens geografi från dess högsta punkt. Enligt Kulturportalen byggdes slottet under medeltiden för att fungera som en försvars- och observationspost. Samma källa anger att slottet införlivades i det osmanska riket under Fatih Sultan Mehmeds tid. Det innebär att denna plats redan för århundraden sedan valdes ut för att övervaka dalen. Den moderna glasplattformen, som välkomnar besökare idag, är en mycket nyare tillägg och drivs som en kommunal investering. Plattformen är belägen på toppen av samma berg som slottet. Kulturportalen uppger att plattformen ligger 240 meter över marken. Sidan framhåller också att detta är en av de högsta glasplattformarna i Turkiet. Dess närhet till motorvägen, cirka 2 kilometer bort, gör den till en av de lättastillgängliga glasplattformarna. Plattformen täcker en yta på cirka 90 kvadratmeter och består av en förstärkt glasplattform. Dess läge är mittemellan den nya Zigana-tunneln och Karaca-grottan, vilket innebär att den ligger direkt längs rutten. När du parkerar bilen och går mot plattformen, ta först in hela vyn. Att först rikta blicken mot dalens botten, sedan mot de motsatta sluttningarna och slutligen mot de avlägsna bergen förstärker känslan av djup. Innan du kliver ut på glasgolvet, se till att rengöra skosulorna från sand och smuts; det skyddar både glaset och ger dig ett säkrare fotfäste. För de som är rädda för höjder, räcker det att gå närmare räcket för att ta det första steget; du behöver inte titta ner. För att få de bästa fotona, försök att ta dem tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen när ljuset är mjukare och framhäver dalens konturer. Vid disiga eller molniga dagar kan sikten vara begränsad, så kontrollera väderprognosen innan du åker. På blåsiga dagar är en hatt och en lätt jacka mer användbara än du kanske tror. Öppettider, inträdesvillkor och priser kan variera, så kontrollera den senaste informationen på den ansvariga organisationens officiella webbplats. När du promenerar runt slottet, var försiktig med de ojämna stenytorna och håll dig till de markerade stigarna. En timme på plattformen är tillräckligt för de flesta besökare; dela upp den tiden mellan att njuta av utsikten, ta foton och ta en kort paus. Hitta en lugn plats och titta en sista gång på dalen, och visualisera de högt belägna vägarna du kommer att se under dagen. Vänd sedan tillbaka till vägen mot Zigana, eftersom nästa stopp är Karaca-grottan, som ligger längs samma rutt. Innan du kör in på vägen till grottan, kontrollera bränsle- och vattennivåerna i bilen.

Källa: Kulturportalen, Torul Castle Glass Viewing Platform.

Torul fästningen, belägen i distriktet Torul i provinsen Gümüşhane, längs vägen mellan Gümüşhane och Trabzon, är en defensiv och observationsstruktur. Enligt DOKAP-inventeringen ligger fästningen längs en historisk handelsväg, vilket gör dess läge viktigt. Kulturportalen uppger att fästningen byggdes under medeltiden och att den införlivades i det osmanska riket under Fatih Sultan Mehmeds tid. DOKAP-inventeringen nämner också att skriftliga källor hävdar att strukturen byggdes av genueserna. För att ange det exakta byggdatumet hänvisar officiella källor till medeltiden, och vi följer samma linje. Strukturen är byggd med en massiv konstruktion och använder huggen sten och grus som material. Murarna har delvis en trappstegsform. Genom att studera resterna kan man se att fästningen består av en inre och en yttre del. DOKAP-inventeringen registrerar att fästningen idag inte används. Fästningen ligger inom gränserna för Kaledibi-kvarteret, i området Yarlar. Därför bör ett besök snarare ses som en vandring bland ruiner och med fantastisk utsikt, än som ett museibesök. Det glasklädda utsiktsplattformen nära fästningens topp är en investering från kommunen. Enligt ett pressmeddelande från provinsstyrelsen har vägen upp till plattformen asfalterats av den lokala förvaltningen. Kulturportalen anger att plattformens höjd är 240 meter. Samma källa beskriver den som en av de högsta liknande platserna i Turkiet. Plattformen har en yta på 90 kvadratmeter och är känd för sin förstärkta glasplattform. Kulturportalen framhåller att plattformen ligger cirka 2 kilometer från motorvägen, vilket gör den till en av de lättast tillgängliga glasklädda platserna. Plattformen är belägen mitt i området för Zigana-berget och den nya Zigana-tunneln, samt nära Karaca-grottan, på en topp med utsikt över distriktet. Denna placering gör den till en naturlig viloplats för de som reser mellan Gümüşhane och Trabzon, eller vice versa. Toppens läge ger en överblick över dalen och bebyggelsen. För de som är rädda för höjder kan det vara obehagligt att gå på den genomskinliga ytan. I så fall räcker det att stå vid kanten och njuta av utsikten. Det är bäst att välja en solig dag, eftersom sikten kan vara begränsad vid disiga eller regniga dagar. På grund av damm och fläckar kan det förekomma reflektioner i glaset på foton. Därför är det bättre att ta bilder med en vinkel som är riktad mot horisonten, och inte för nära glaset. Den nuvarande ordningen för besökare, inklusive entréavgifter, öppettider och driftvillkor, kan ändras över tid. För aktuell information, besök de officiella webbplatserna för Torul kommun och Gümüşhane provins kultur- och turistmyndighet. Kommunens webbplats, som är ansvarig för driften av plattformen, finns också på Kulturport Det är enkelt att planera ett besök till Torul-fästningen tillsammans med Karaca-grottan, eftersom båda ligger längs samma väg, Zigana-leden. Kulturportalen anger tydligt att dessa två platser ligger på terrassen mellan dem. Någon som reser från centrala Gümüşhane kan först besöka grottan och sedan fortsätta till fästningen. Den tid du behöver för fästningen och terrassen beror på din vandringshastighet och hur länge du vill stanna och njuta av utsikten. Det är inte realistiskt att inkludera denna rutt tillsammans med avlägsna platser som Satala eller Tomara på samma dag.
2
Karaca Mağarası

Karaca-grottan.

~1 h 15 min här
Cebeli Köyü, Torul, Gümüşhane

Den andra stoppet är Karaca-grottan, som ligger nära byn Cebeli i Torul. Enligt Gümüşhanes kultur- och turistmyndighet ligger grottan 17 kilometer från stadens centrum. Man tar sig till grottan via en väg som är cirka 4 kilometer lång, som grenar av från vägen mellan Gümüşhane och Trabzon. Grottan har fått sitt namn från Karaca-kvarteret i den by där den ligger. Den ligger över 1500 meter över havet och är en karstformation inbäddad i dolomitisk kalksten. Myndigheten beskriver den som en torr grotta och uppskattar dess ålder till cirka 15 miljoner år. Den blev tillgänglig för turism 1996, efter vetenskapliga studier utförda av geoteknikern Şükrü Eroz mellan 1983 och 1990. Vid ingången möts man först av en öppning som är ungefär lika hög som en människa. Ju längre in man går, desto bredare blir grottan i form av en tratt. Enligt DOKAP-inventeringen är ingångens höjd 1,7 meter och bredden 3 meter. Myndigheten uppger att den genomsnittliga takhöjden är 18 meter. Grottan består av fem sammanhängande hallar, och väggarna mellan hallarna är inte gjorda av sten, utan av droppstenspelare. När man rör sig från hall till hall, rikta först blicken mot taket, sedan mot väggarna och slutligen mot poolerna på golvet. Droppstenar, pelare, draperier av droppsten, formationer som liknar elefantöron och travertinsteg är alla formationer som man kan leta efter. Travertinerna har färger som sträcker sig från vitt till turkos; myndigheten tillskriver denna variation mineraler som järn och magnesium i vattnet. I de senare delarna når djupet på små sjöar upp till en meter. Myndigheten uppger att en centimeter av en droppsten eller pelare tar ungefär 12 år att bildas, så rör inte vid några formationer. Grottan är utrustad med belysning och en gångväg, håll dig till vägen. Enligt DOKAP-inventeringen påverkade den första installationen av belysningen negativt formationerna, och det är nödvändigt att öka tillsynen. Därför är det bra att stänga av blixten när man tar bilder och att röra sig lugnt i gruppen. Enligt myndigheten är den genomsnittliga temperaturen i grottan 12-17 grader Celsius, och luftfuktigheten är cirka 70 procent. Den är svalare utomhus under sommaren, men relativt mildare under vintern. Ta ändå med skor med bra grepp och en jacka, eftersom golvet kan vara vått. Myndigheten skriver att det finns anläggningar i området där grottan ligger som erbjuder mat, dryck, vila och souvenirer. Kontrollera de senaste uppgifterna om öppettider och inträdesvillkor på de officiella webbsidorna. När man lämnar grottan, stanna en stund utomhus och vänj ögonen vid ljuset. På slutet av dagen kan man återvända till stadens centrum

Karaca-grottan ligger inom gränserna för byn Cebeli, som tillhör distriktet Torul i Gümüşhane, sydväst om Karaca-området. Enligt Gümüşhaneprovinsens kultur- och turistmyndighet ligger den 17 kilometer från stadens centrum och har en höjd av cirka 1550 meter över havet. Gümüşhane Universitetets fakultet för turism uppger att Karaca-grottan är den enda grottan i provinsen som är öppen för turism. Grottan är en karstformation som utvecklats i dolomitisk kalksten. Lokalbefolkningen har känt till grottan sedan länge, men det var först genom geoteknikern Şükrü Erozs arbete i området mellan 1983 och 1990 som den fick vetenskapligt intresse. Grottan öppnades för turism 1996 och registrerades samma år enligt DOKAP-inventeringen. Man kommer dit via vägen från Gümüşhane till Trabzon. En 4 kilometer lång asfalterad väg, som grenar av sig från den 12:e kilometern, leder till grottan. Universitetets webbsida skriver att denna väg leder ner i Korum Deresi-dalen och att grottan ligger i området Kırantaş. Provinsmyndigheten uppger att det finns faciliteter på platsen för mat, dryck, vila och souvenirer. Den höga höjden på cirka 1550 meter kan göra att luften skiljer sig från luften i stadens centrum. Därför är det klokt att ta på sig ett extra lager kläder. Ingången till grottan är ungefär en meter hög. Enligt DOKAP-inventeringen är ingångens höjd 1,7 meter och bredden 3 meter. När man går in i grottan vidgas den i en trattform. Den genomsnittliga takhöjden är 18 meter och den totala ytan är ungefär 1500 kvadratmeter. Enligt DOKAP-inventeringen består grottan av sammanhängande hallar, och väggarna mellan hallarna består inte av naturlig sten, utan av stalaktiter och stalagmiter. Grottan har bara en ingång. Inuti finns ett belysningssystem och en gångväg. Under besöket bör man inte lämna denna gångväg. Bland formationerna finns stalaktiter, stalagmiter och pelare. Dessa åtföljs av väggar med orgelmönster, flaggformade formationer, draperiformiga stalaktiter och formationer som liknar elefantöron. Blommor, travertinsteg och travertinpoolar finns också bland formationerna. Enligt provinsmyndigheten indikerar de travertinfärger som sträcker sig från vitt till turkos en hög koncentration av mineraler som järn och magnesium i vattnet. Var noga med att inte lämna gångvägen när du tittar på dessa färgövergångar. Grottan är torr och innehåller inga rinnande vatten. Vatten som sipprar genom taket och väggarna fortsätter att mata stalaktiterna. I synnerhet i de senare delarna når små sjöars djup upp till en meter. Eftersom formationerna fortsätter att bildas är det en pågående process. Det uppskattas att det tar cirka I en första inventeringen av DOKAP noterades att belysningen var felaktigt installerad och att detta negativt påverkade miljön. Inventeringen påpekade också att antalet besökare inte kontrollerades och att skyddsåtgärder behövde förbättras. Grottan är öppen för besökare sju månader om året, från den 15 april till den 15 november. Eftersom dessa tider kan variera, rekommenderas att du kontrollerar den aktuella informationen på webbplatsen för Gümüşhanes kultur- och turistbyrå. Under sommarmånaderna kan det vara mycket besökare, eftersom grottan ligger längs många turistrutter i Svarta havsregionen. Att komma tidigt på morgonen ger en mer behaglig upplevelse. Grottan kan besökas samma dag som Torul-fästningen, som ligger längs vägen till Zigana. Enligt Kulturportalen ligger fästningen och utsiktsplatsen mittemellan Zigana-tunneln och Karaca-grottan. Det är naturligt att först besöka grottan och sedan fästningen, med utgångspunkt från Gümüşhane centrum.
3
Satala Antik Kenti

Satala antikstaden.

~1 h 30 min här
Sadak Köyü, Kelkit, Gümüşhane

Denna rutt har sin tredje destination i den antika staden Satala, belägen i byn Sadak, som tillhör distriktet Kelkit. Detta är inte ett museum eller en välutvecklad arkeologisk plats, utan ett historiskt område som man utforskar direkt på platsen; justera dina förväntningar därefter. Enligt Gümüşhane Universitetets fakultet för turism har det hittills inte genomförts några systematiska eller omfattande arkeologiska utgrävningar i Satala och dess omgivningar. Samma källa anger att området är klassificerat som ett skyddat område av Kultur- och turistministeriet. Gümüşhane distriktskontor för kultur och turism uppger att Satala ligger 85 kilometer från stadens centrum och cirka 88 kilometer från universitetet. Området nås via asfalterad väg. Vägen går från Gümüşhane till Kelkit längs vägen Gümüşhane-Kelkit, och sedan mot Erzincan till avfarten för byn Sadak; från avfarten är det ytterligare cirka 7 kilometer till området. Satala är beläget på en platå cirka 1670 meter över havet. Enligt kontoret rinner Sadak-floden, en av bifloder till Lykos (som bildar Kelkit-floden), cirka 1 kilometer öster om området. Under 1:a och 2:a århundradet var Furat-floden Roms östra gräns, och stora legioner stationerades i fyra städer längs denna linje; Satala var en av dem. Till skillnad från andra legionläger är detta beläget i ett kuperat och bergigt område. Enligt kontoret valdes denna plats eftersom den låg i korsningen av nord-syd- och öst-väst-vägar. Enligt Suetonius var den första legionen som skickades till Satala den XVI. Flavia Firma, och den grundades av Vespasianus omkring år 70 e.Kr. Cassius Dio rapporterar att Trajanus förberedde sin parthiska expedition i Satala år 114 e.Kr. Senare stationerades den XV. Apollinaris-legionen där. Enligt kontoret led denna legion en av sina största förluster i Satala under de sasanidiska attackerna mellan 252 och 256 e.Kr. Den första aktiviteten på platsen är att leta efter rester av murar och torn i nord- och östlig riktning. Enligt kontoret kan legionlägrets plan i stort sett spåras, men murarnas arkitektur har mer medeltida än romerska drag. I området Gölbaşı, väster om staden, finns en antik vattenkälla och byggnader i omgivningen, och på de omgivande kullarna kan man se rester av utkikstorn. Det finns få synliga ruiner, så det är viktigt att acceptera detta från början för att få en mer behaglig upplevelse. Universitetets sida nämner bebyggelse som sträcker sig tillbaka till tidig bronsålder. Rör inte några fynd på det skyddade området, samla inte stenar eller tegelbitar och skada inte åkrarna. Eftermiddagens svaga ljus är idealiskt för att fotografera den vidsträckta utsikten och de omgivande kullarna. Det finns inga skuggor på platsen

Satala antikstaden ligger inom gränserna för byn Sadak, som tillhör distriktet Kelkit i provinsen Gümüşhane. Enligt information från provinsstyrelsen ligger staden 85 kilometer från Gümüşhane, medan universitetets webbsida anger ett avstånd på cirka 88 kilometer. Enligt universitetets information nås staden genom att köra 60 kilometer längs vägen Gümüşhane-Kelkit, sedan 20 kilometer i riktning mot Erzincan från centrala Kelkit, och slutligen ytterligare 7 kilometer från vägkorsningen till byn Sadak. Man kan nå området med bil via asfalterad väg, vilket är det enklaste sättet. Satala är belägen på en platå cirka 1670 meter över havet. Under det 1:a och 2:a århundradet e.Kr. var detta en av de legionstäder som skyddade Romarrikets östra gräns längs floden Tigris. Fyra stora legioner var stationerade i de fyra städerna längs Tigris. De andra legionernas fort låg vid floden, medan Satala låg i ett kuperat och bergigt område. Staden valdes på grund av att den låg vid en korsning av viktiga vägar som sträckte sig från norr till söder och från öst till väst. Den grekiske geografen Ptolemaios nämnde detta vägnät och betonade stadens strategiska betydelse. Sadak-floden, som ligger ungefär en kilometer öster om Satala, är en av de två stora grenarna som bildar Lykos, även känd som Kelkit-floden. Denna dal utgjorde en av Kappadokiens strategiska transportvägar. Enligt Suetonius var den första legionen som stationerades i Satala den XVI Flavia Firma. Denna legion grundades av kejsar Vespasianus omkring år 70 e.Kr. och skickades till Satala för att hindra perserna och andra fientliga grupper i Kaukasus. Cassius Dio berättar att kejsar Trajanus befann sig i Satala under sin persiska kampanj år 114 e.Kr. och personligen övervakade förberedelserna. Senare flyttades den XVI:e legionen till Samosata, och den XVI:e Apollinaris-legionen stationerades i det lediga lägret. Kejsar Marcus Aurelius uppskattade att denna legion inte deltog i Avidius Cassius uppror och gav dem titeln "Pia Fidelis" (trogna). Under perioden 252-256 e.Kr. uthärdade den XVI:e legionen, som försvarade sig mot attacker från den sasaniska kungen I Shapur, en av sina största förluster i Satala. Universitetets webbsida anger att spåren i området tyder på en bebyggelse som sträcker sig tillbaka till tidig bronsålder. Området är utsett som ett skyddat område av Kultur- och turistministeriet. Hittills har inga systematiska och omfattande utgrävningar genomförts i Satala och dess omgivningar. Därför baseras informationen om staden främst på observationer och ytliga undersökningar. För besökaren innebär detta att detta inte är en restaurerad antikstad, utan ett område som behöver tolkas. Längs de omgivande kullarna finns det rester av utkikstorn som var kopplade till legionens fästning. Under besöket, följ först fästningens norra och östra sida, och gå sedan mot den västra kullen. Innan du besöker området, kontakta Gümüşhanes kultur- och turistbyrå för att få information om aktuella besöksvillkor. För att få bra foton, utnyttja det låga morgon- och kvällsljuset, som framhäver de delvis begravda murarna. Eftersom området är skyddat, samla inte stenar, gräv inte och undvik att gå på ruinerna. Byen Sadak ligger längs vägen mellan Kelkit och Erzincan, och enligt kultur- och turistbyrån är den ungefär 20 kilometer från Erzincan. Med tanke på avståndet på 85 till 88 kilometer till Gümüşhane centrum, är det klokt att avsätta en halv dag för att besöka Satala.
4
Tomara Şelalesi Tabiat Parkı

Tomara vattenfallsnaturreservat.

~1 h 15 min här
Seydibaba Köyü, Şiran, Gümüşhane

Rutten avslutas vid Tomara-vattenfallet, som ligger i byn Seydibaba, tillhörande distriktet Şiran. Enligt "Inventeringen av kulturarvet i Östra Svarta havet" ligger vattenfallet 114 kilometer från provinsen Gümüşhane och 23 kilometer från distriktet Şiran. Samma inventering anger att området registrerades den 11 juli 2011. Enheten för kultur och turism i provinsen Gümüşhane beskriver platsen som ett område av naturlig skönhet. Enligt inventeringen är höjden 1380 meter, orienteringen är norr och lutningen är 58%. Den branta dalen som vetter mot norr innebär att man bör förvänta sig skugga och svalka här. Enheten beskriver också att vattnet sprutar ut från berget på fyrtio olika ställen. Vattenfallet störtar ner från en höjd av cirka 25 meter och bildar ett mjölkvitt och skummigt vattenfall som faller ner i bäcken. De slingrande formerna som vattnet skapar i dalen och den atmosfär som uppstår beskrivs i inventeringen som områdets mest slående egenskap. Den rika vegetationen i omgivningen är också en del av landskapet. När du anländer, följ först ljudet av vattenfallet för att hitta den bästa utsiktsplatsen. Gå sedan lite tillbaka för att se fallet i sin helhet, och gå sedan närmare för att studera dess textur. Stenarna nära vattenytan kan vara våta och hala, så skor med bra grepp är verkligen användbara här. På grund av den höga lutningen, gå långsamt om du besöker platsen med barn eller äldre personer. Vatten som sprutas ut kan blöta kameran, så ha en trasa till hands för att torka av linsen. En lång exponering i fotograferingen är det vanligaste sättet att fånga det vita, silkeslena flödet av vattnet; ett litet stativ kan vara användbart. Mängden vatten kan variera beroende på säsong och nederbörd, så kontrollera aktuella förhållanden innan du åker. Efter vandringen, hitta en plan yta, sätt dig ner och ta en paus medan du lyssnar på ljudet av dalen. Rör inte vegetationen i omgivningen, ta med dig ditt skräp och följ reglerna för detta område av naturlig skönhet. Information om öppettider och faciliteter kan variera, så kontrollera de senaste uppgifterna på de officiella sidorna. Återvägen är lång, så börja din resa innan det börjar skymma. Avsluta dagen genom att reflektera över den väg du har följt: fästningen, grottan, den antika staden och vattenfallet – de visar upp fyra olika sidor av Gümüşhane.

Källa: Inventeringen av kulturarvet i Östra Svarta havet, Tomara-vattenfallet; Enheten för kultur och turism i provinsen Gümüşhane.

Tomara-vattenfallet naturreservat ligger inom gränserna för byn Seydibaba, som tillhör distriktet Şiran i provinsen Gümüşhane. Provinsförvaltningen för kultur och turism beskriver området som ett skyddat naturområde. Enligt DOKAP-inventeringen registrerades området som ett naturreservat år 2011. Samma inventering anger att vattenfallet ligger 114 kilometer från Gümüşhanes centrum och 23 kilometer från distriktet Şiran. Gümüşhane Universitetets fakultet för turism anger ett avstånd på 25 kilometer till Şiran, så det är rimligt att betrakta detta som ett ungefärligt värde. För någon som kommer från centrum innebär detta en lång resa som kräver en hel dag för att besöka. Enligt DOKAP-inventeringen är områdets höjd 1380 meter, dess läge är norrut och dess lutning är 58 procent. Dessa siffror indikerar att vattenfallet ligger i en brant sluttning och en djup dal. Universitetets webbsida beskriver hur vattenfallet rinner genom en smal och djup dal. Eftersom dalen vetter norrut kanske solljuset inte når direkt, så det är klokt att förvänta sig ett mjukt och diffust ljus för fotografering. Enligt provinsförvaltningen sprutar vattenkällan ut på fyrtio platser på berget och vattnet faller ner i bädden från en höjd av cirka 25 meter i en vit och skummig ström. Eftersom olika källor anger olika höjder för vattenfallet, bör detta värde inte betraktas som en exakt mätning. Vattenströmmens slingor i dalen och dess flödesregim beskrivs i officiella beskrivningar som en lämplig plats för forsränning. Landskapet som skapas av vattenfallet och den rika vegetationen i omgivningen är också en sevärdhet. Enligt universitetets webbsida är vattenflödet mycket starkt under vintermånaderna. Under de torra sommarmånaderna minskar flödet något, men vattnet upphör inte helt. Därför kan vattenfallet besökas året runt, men dess utseende varierar med årstiden. Våren och tidig sommar kan vara en bra tid för att se den gröna dalen och det rinnande vattnet tillsammans. Området runt vattenfallet består av branta sluttningar. Trots detta använder lokalbefolkningen området som en picknickplats. Det har byggts faciliteter i området och vägen har förbättrats. Det anges att man kan nå vattenfallets källa genom att gå cirka 10 minuter längs en gångväg av sten från parkeringen vid ingången till anläggningarna. Eftersom samma källa anger att byggandet av denna gångväg fortfarande pågår, är det bra att ta reda på det aktuella läget innan man åker. För information om priser för inträde och parkering, som kan variera, bör man hänvisa till officiella källor. Var beredd på en hal och våt yta när du börjar vandringen. Stenarna kan vara fuktiga på grund av vatten, dimma och skugga. Stabila skor med bra grepp gör verkligen skillnad på denna väg. På de branta Det är lämpligt att kontrollera anslagstavlorna hos den lokala kultur- och turistmyndigheten innan du åker. Resan till Tomara kräver en separat dag från resan till Gümüşhane. Att starta från distriktets centrum, Şiran, och sedan fortsätta mot byn Seydibaba är en kortare väg. Eftersom vattenfallet är en liten naturpark räcker det för de flesta att besöka det under en halv dag. Kontrollera väderförhållandena i förväg, eftersom vägen kan bli hal på regniga dagar. Det är inte realistiskt att försöka inkludera detta besök samma dag som andra platser som Satala och Torul.

Kommentarer

0/1000

Laddar...

Ruttkarta

Ruttinformation
StadTorul, Gümüşhane
TypKulturell
Stopp4
Datum6 november 2026
Radar TürkiyeFörfattareRadar TürkiyeStarta rutt