Från Sapanca till Taraklı, från sjön till vattenfallet, från bron till pensionaten.

Stranden vid Sapanca, som leder ner till sjön, är startpunkten för detta stopp. Kommunens kultur- och turistby marknadsför denna strand som en promenadstråk vid sjökanten. Parkera bilen i centrum och börja promenera längs stranden, eftersom huvudsyftet med detta stopp är att uppleva sjön på nära håll och i en lugn stund. Tidigt på morgonen är ytan ofta stilla, och skogsklädda kullar på andra sidan reflekteras i vattnet. Stanna till vid stranden och försök först att få en uppfattning om sjöns storlek. Sjön sträcker sig ungefär sexton kilometer i öst-västlig riktning och är cirka fem kilometer bred i nord-sydlig riktning. Dess yta ligger trettiotre meter över havet. Enligt Wikipedia är sjöns djupaste punkt sextiotvå meter, medan det genomsnittliga djupet är trettio-sex meter. Engelska versionen anger det största djupet som femtiotvå meter. Att veta att sjön ligger i en tektonisk sänka gör det lättare att förstå landskapet. Denna dal, som bildas av de höga Samanlı-bergen i söder och de låga kullarna i norr, håller sjön lång och smal. Medan du promenerar längs stranden, observera också vattennivån. Enligt mätningar stiger vattennivån under vintern och våren, sjunker under hösten, och skillnaden mellan dessa nivåer är vanligtvis mellan sjuttio och nittio centimeter. Om du besöker under hösten kan du märka att strandlinjen har dragit sig tillbaka. Under observationer runt sjön har sextionio olika fågelarter identifierats. Flest arter observeras i april, medan antalet arter minskar under vintern, men antalet individer ökar. När du närmar dig vegetationen längs stranden, var tyst och ta med dig en kikare om du har en. Evliya Çelebi beskrev också denna sjö och berömde lasten som transporterades med båtar, samt sötvattensfiskar som lax och karp. Han beskriver vattnet med en kort mening: "Vattnet är mycket rent och klart." Denna information är fortfarande viktig idag, eftersom sjön förser en stor del av staden Sakarya med dricksvatten. Därför är det särskilt viktigt att inte lämna skräp på stranden och att inte kasta något i vattnet. Efter promenaden längs stranden kan du, om du vill, avsätta några minuter för att besöka ruinerna av Rüstempaşa-badet i centrum. Badet, som var en del av ett komplex byggt under 1600-talet, har grävts fram sedan 2015, och ruinerna kan utforskas via en trägång och glasgolv. Överskottsvatten från sjön leds via en kanal i östra änden till Çark Suyu, och denna vattenström mynnar ut i Sakarya-floden nära byn Seyifler i Ferizli. På vägen till nästa stopp kommer du också att följa samma flods dal, men i motsatt riktning, söderut. Lämna Sapanca och anslut till motorvägen D-650, passera Geyve-passet och fortsätt till av

Här är en översättning av texten till svenska:

Doğançay-vattenfallet ligger inom gränserna för byn Maksudiye i Geyve, och enligt den turkiska Wikipedia ligger det ungefär tio kilometer in från vägen D-650 mellan Sakarya och Bilecik. Efter att ha lämnat huvudvägen smalnar vägen av och kurvorna blir tätare. Kultur- och turistmyndigheten uppger att vägen bara är tillräckligt bred för att två fordon ska kunna passera samtidigt, och att det kan vara svårt att ta sig fram med större fordon. Olika källor ger motstridiga uppgifter om vägytan; myndigheten skriver att hela vägen är asfalterad, medan Kulturportalen och Wikipedia säger att de sista två kilometrarna är grusväg. Därför bör du köra försiktigt efter ett regnigt väder och vara extra uppmärksam på den sista sträckan. Under intensiva vinterperioder kan de sista kilometrarna av vägen vara täckta av snö, medan det under andra årstider är lätt att ta sig dit. Parkera bilen vid starten av vandringen och kontrollera dina skor. Till vattenfallet leder en stig som går genom hasselnötsträd. Vattenfallet ligger i bäcken, ungefär trehundra meter nedströms från startpunkten. Enligt myndigheten tar det i genomsnitt fyrtio minuter att gå ner och upp. Ta det lugnt när du går ner, eftersom den största ansträngningen ligger i uppförsbacken på vägen tillbaka. Längs stigen börjar du se dalens branta sluttningar genom hasselnötsgrenarna. I kommunens turistbroschyr beskrivs vattenfallet som bestående av fem trappsteg som ligger sida vid sida i bäcken, och att vattnet faller ner i skum. När du kommer ner, ta först en stund och titta på det på avstånd och försök att urskilja de enskilda trappstegen. Mängden vatten varierar beroende på säsong, så du bör förvänta dig att vattenfallet är mycket mer imponerande på våren. Området runt vattenfallet är vanligtvis svalt, och även under sommaren kan ett lätt ytterplagg vara användbart. Undvik att gå på våta stenar och kom inte för nära vattnet för att ta bilder. Olika källor anger olika höjder; Wikipedia uppger cirka fyra hundra meter, myndigheten fyra hundra femtio meter, och Kulturportalen sex hundra meter. Området utsågs den 13 maj 2013 till en naturpark på cirka fyra hektar. Kulturportalen nämner att vägen till vattenfallet också används som en vandringsled. Enligt broschyren finns det också områden för picknick och vandringsleder i de nedre delarna av vattenfallet. Om du vill ta en lunchpaus här, ta med dig mat, eftersom anläggningen vid startpunkten inte alltid är öppen. På vägen tillbaka, ta det lugnt och klättra långsamt, och stanna till och titta en sista gång ut över dalen. Vänd sedan tillbaka till D-650 och fortsätt söderut mot Alifuatpaşa.

Källor: Sakarya Provincial Kultur- och Turistmyndighet, Doğançay-vattenfallet

II. Bayezid-bron sträcker sig över Sakarya-floden och förbinder Alifuatpaşa med Geyve. Den är fortfarande öppen för trafik. Parkera bilen på en säker plats vid bron och beundra den först från stranden. För att få en helhetsbild av bron behöver du gå lite bort från floden, eftersom en stor del av konstruktionen sträcker sig in över land. Enligt Kulturportalen är bron byggd på fjorton pelare, varav endast fyra står i floden. På Alifuatpaşa-sidan finns nio små, runda valv, medan stora, spetsiga valv finns ovanför floden. Enligt en källa liknar formen på den centrala pelaren en gravsten. Titta noggrant på området framför pelarna. Där finns trekantiga och femkantiga utskärningar som skyddar pelarna från strömmen. Samma källa berättar att två av valven senare förstördes och reparerades med järn. Du kan enkelt se spåren av denna reparation genom att titta upp under bron. Det finns olika uppgifter om måtten. Kulturportalen anger att bron är 150 meter lång och 5,6 meter bred, medan Wikipedia anger att den är 196,5 meter lång och har 15 valv. När du tittar på bron, leta efter inskriptionen. Enligt källorna finns den ursprungliga inskriptionen på baksidan av en sten med en mihrab-nisch vid bronens Geyve-ända, och den dateras till åren 1495-1496. Ta en närmare titt på dekorationerna runt inskriptionen. Kulturportalen nämner att det finns en "hatayi"-stil med stiliserade grenar och blad, vilket återspeglar dekorationstrenden från slutet av 1400-talet. Fakir Abdullah nämns som broens arkitekt och ingenjör. Enligt kommunens broschyr var bron en viktig korsning på vägen som förband Istanbul med Bagdad under sin tid. Under republikperioden installerades en stålkonstruktion under bron, och den har restaurerats två gånger; Wikipedia anger att den senaste restaureringen skedde 1949. Ta också en titt på den lilla ön norr om bron, där det finns ruiner av en bysantinsk bro. Om du vill gå över bron, kom ihåg att trottoaren är smal och att fordon passerar. Precis bredvid bron ligger Kuvayı Milliye- och Ali Fuat Cebesoy-museet, som öppnade 1989. Bottenvåningen är tillägnad Kuvayı Milliye-perioden, medan övervåningen är tillägnad Ali Fuat Cebesoy. Om du vill besöka museet, avsätt mer tid och kontrollera öppettiderna på den officiella webbplatsen. Från detta ställe följer vägen floden och fortsätter österut och uppåt, genom skogarna, till Taraklı.

Källor: Kulturportalen, II. Bayezid Köprüsü; Sakarya İl Kültür ve Turizm Müdürlüğü, Tarihi II. Bayezid Köprüsü ve Ali Fuat Paşa Kuvayı Milliye Müzesi; Sakarya Büyükşehir Belediyesi Turizm Broşürü 2025; Wikipedia, II. Bayezid Köprüsü (Geyve).

Taraklı är en stad som ligger vid sluttningarna av Hıdırlık Tepesi och Hisar Tepesi, samt i dalen mellan dessa två kullar. När du anländer till staden, parkera bilen vid ingången till centrum och fortsätt sedan till fots, eftersom gatorna är smala och branta. Du kommer snabbt att märka att luften är svalare än i dalen, eftersom stadens centrum ligger ungefär fyrahundratrettiofem meter över havet. Som första steg, gå upp till Hisar Tepesi för att få en överblick över staden. Enligt kommunens webbplats finns det två cisterner på toppen, som dateras till perioden mellan 2000 f.Kr. och 1000 f.Kr. Det står också att utgrävningar pågår på platsen, så undvik att gå in i utgrävningsområdena och följ skyltarna. När du tittar ner från toppen ser du hur en bäck från Göynük delar upp dalen och hur husen är placerade längs sluttningarna. Gå sedan ner till de gamla gatorna. Gatorna är belagda med kullersten och det finns stenar längs vägen där lastbärare kan vila. De flesta husen är tre våningar höga och många av dem är över trehundra år gamla. Enligt kommunens broschyr finns det över hundra registrerade hus och herrgårdar i staden, som är mellan två och trehundra år gamla. Eftersom många av dessa hus fortfarande är bebodda, undvik att gå in i portar eller innergårdar, utan ta bilder från gatan. Gå sedan till platanen i Yusufbey Mahallesi. Detta träd, som sägs vara cirka sju hundra år gammalt, är stadens symbol och bredvid det finns en historisk fontän. Trädet har tidigare varit i fara på grund av en stor brand, men lyckades undvika allvarliga skador. Området under trädet är en bra plats för en paus på er rutt. Yunus Paşa-moskén, som ligger i stadens centrum, är en historisk byggnad från 1517 och är känd som "Kurşunlu Camii" (blymoskén) på grund av sitt blybelagda tak. Det sägs att ångan från det osmanska badet i närheten en gång användes för att värma byggnaden. Eftersom Taraklı ligger längs Bagdad-vägen, är det historiska värdshuset där karavaner brukade stanna också en viktig byggnad i staden. Broschyren nämner också den historiska Orhan Gazi-marknaden, där du kan se stadens hantverk. Taraklı har fått sitt namn från ett traditionellt hantverk. Ministeriets marknadsföringssida citerar en mening från Evliya Çelebi: "Eftersom de alla sysslar med tillverkning av skedar och kammar, kallas staden Taraklu." Wikipedia på turkiska anser dock denna förklaring som en folklig berättelse och presenterar andra teorier om namnets ursprung. Idag tillverkas fortfarande skedar av bok och syren i regionen, och syrenskedar anses vara mer värdefulla än de tillverkade av andra träslag. Det tillverkas också miniatyrer av stadens hus, vilket visar att den Källa: Taraklı kommun, "Sevärdheter i Taraklı"; Sakarya provins kultur- och turistbyrå, "Taraklı och dess hus"; GoTürkiye, "Upplev Sakarya"; Sakarya kommun, turistbroschyr 2025; Wikipedia, Taraklı.