Hoppa till huvudinnehållet
Radar Türkiye
Upptäck evenemang i appen
Öppna
Från Oluz-högen till Boraboy-sjön.
Kulturell4 Stopp

Från Oluz-högen till Boraboy-sjön.

Inga betyg ännu

Logga in för att gilla och betygsätta

Här är en heldagsrutt med bil som tar dig bortom Amasya och dess dal. Rutten börjar vid en höjd på sydväst, fortsätter genom stadens centrum med dess museum och fästning, och avslutas vid sjön vid kanten av Taşova-skogen i nordost. Ordningen är logisk: först besöker du en av de äldsta bosättningarna i Amasyas omgivningar, sedan museet som samlar bevis för dessa bosättningar, och slutligen fästningen som skyddade bosättningen i århundraden. Den sista stoppet erbjuder en övergång från historia till natur och ger en avslappnande avslutning på dagen.

Det första stoppet är Oluz Höyük, en höjd cirka 25 kilometer sydväst om stadens centrum, inom Amasya Merkez distrikt. Enligt uppgifter från guvernören pågår utgrävningar här, där man studerar lager från järnåldern, perserperioden och den hellenistiska kulturen. Enligt uppgifter från utbildningsministeriet var bosättningen aktiv från cirka 4500 f.Kr. till 1-talet f.Kr. Detta är en aktiv utgrävningsplats. Du får gå runt med en guide, men du får inte närma dig utgrävningsgroparna, och fotografering är endast tillåten med tillstånd.

Det andra stoppet är Amasya Museum. Det är mest givande att besöka museet i kronologisk ordning och beundra samlingarna som sträcker sig från den kalkolitiska perioden till osmanska tiden, inklusive statyn av Tešup från hettiternas tid, och den utomhusutställningen i trädgården.

Det tredje stoppet är Amasya fästning, belägen på Harşena-berget. Fästningen, byggd av huggen sten, har åtta försvarspositioner som sträcker sig från Yeşilırmak-floden upp till berget. Eftersom utgrävningar pågår i fästningen kan vissa delar vara stängda, så förvänta dig inte att kunna utforska allt.

Det sista stoppet är Boraboy-sjön, en naturpark som ligger mer än 60 kilometer nordost om stadens centrum. Sjön ligger på 1050 meters höjd, är cirka 900 meter lång och området blev naturpark år 2013. Eftersom källorna inte anger de exakta avstånden mellan stoppen, planera restiden beroende på vägförhållandena. De rekommenderade tiderna är en timme för Oluz, en timme och en kvart för museet, en och en halv timme för fästningen och två timmar för sjön. Under långa sommardagar är rutten lätt att genomföra. Under vintermånaderna kan det vara nödvändigt att förkorta besöket i fästningen för att hinna till Boraboy innan det blir mörkt. Kontrollera de officiella webbsidorna för varje stopp i förväg för att få information om öppettider, inträdesvillkor och eventuella tillstånd som krävs för utgrävningsområdena. Kom ihåg att museet kan vara stängt under lunchtid, så inkludera det i din planering.

Denna rutt är ett alternativ med bil som komplet Källor:

Amasya Merkez, Amasya
Kulturell
4 Stopp
~5 h 45 min på platserna
Resa ~53 km · 1 h 38 min
Totalt ~7 h 23 min
6 november 2026

Ruttstopp

1
Oluz Höyük

Oluzhögen.

~1 h här
Gözlek ve Toklucak köyleri yakını, Amasya Merkez

Rutten börjar med Oluzhögen, som ligger ungefär tjugofem kilometer sydväst om Amasyas centrum. Högen ligger i distriktet Amasya Merkez och gränsar till byn Toklucak, enligt uppgifter från Ministeriet för Nationell Utbildning. Det är viktigt att tänka på att detta inte är ett museum eller en välordnad arkeologisk plats, utan ett aktivt forskningsområde. Därför är det klokt att börja dagen här och kontrollera besöksvillkoren i förväg på de officiella sidorna. Ministeriet för Nationell Utbildning anger att området endast får besökas i sällskap med en guide. Besöksdagarna och -tiderna kan variera, så kontrollera den senaste informationen på samma officiella sida. När du går runt på högen, håll dig borta från utgrävningsområdena och överskrid inte säkerhetsavspärrningarna. Rör inte fynden och ta inte med dig några föremål, vare sig det är sten, keramik eller något annat. Fotografering är endast tillåten om guiden eller personalen ger tillstånd, så tryck inte på avtryckaren utan tillstånd. Ställ dina frågor genom att be om ord, så att du inte avbryter guidens berättelse. Bär bekväma skor, gå i grupp och lämna inte skräp på platsen. Enligt uppgifter från Ministeriet för Nationell Utbildning har Oluzhögen varit bebodd sedan den tidiga kopparstenåldern (ca 4500 f.Kr.) och fram till 1-talet f.Kr. Utgrävningarna har pågått sedan 2007, och man har hittat rester av murar och spår av vardagslivet. Enligt information från guvernören undersöks för närvarande fynd från järnåldern, perserperioden och den hellenistiska kulturen. Samma källa berättar att en grupp med persiskt ursprung bosatte sig här omkring 450 f.Kr., vilket framgår av de stora förändringarna i arkitekturen. Perserna styrde Anatolien från 550 till 330 f.Kr. genom guvernörer som de utsåg, och området kring Amasya tillhörde provinsen Kappadokien. Under utgrävningarna har man hittat en monumental väg, pelarbaser i persisk stil och, under arbetet 2018, rester av en sal med många pelare. Guvernören kallar denna sal för "Apadana" och ser den som en byggnad som kompletterar den akhaimenidiska arkitekturen. Be din guide att visa dig var dessa rester finns på högen och vilka som ingår i det aktuella utgrävningsområdet. När du tittar på pelarbaserna och vägen, försök att förstå hur stenarna är arrangerade och hur bebyggelsen är placerad i förhållande till omgivningen. I området har man också hittat mosaiker, keramik, metallföremål, sten och ben, samt mynt, vilket ger insikt i produktion och handel. Det framgår inte i de officiella källorna vilka av dessa fynd som ställs ut på museet, så leta inte efter dem där. Eftersom du kommer att vara utomhus under en längre tid, klä dig lämpligt för säsongen och ta med dig vatten. Vissa del

Oluz Höyük är en bosättningsplats som ligger cirka 25 kilometer sydväst om stadens centrum i Amasya, i Geldingen-slätten. Enligt information från provinsstyrelsen och utbildningsministeriet tillhör platsen inte distriktet Göynücek, utan tillhör distriktet Amasya Merkez. Höyden ligger ungefär två kilometer nordväst om byn Gözlek och fem kilometer öster om byn Toklucak. Enligt en vetenskaplig artikel ligger höyden cirka tre kilometer söder om vägen mellan Amasya och Çorum. Området runt höyden sträcker sig söder om floden Çekerek, som är en viktig biflod till Yeşilırmak. Höydens form är ungefär rund, med mått på cirka 280 x 260 meter. Den reser sig cirka 15 meter över slättens nivå och täcker en yta på ungefär 45 tunnland. Från nordöstet framstår höyden som en låg kulle mitt i den vidsträckta slätten. Bosättningen har identifierats genom ytundersökningar, och keramikfragment tyder på en kontinuitet från tidig bronsålder till medeltiden. Bland dessa finns spår av bosättningar från hettiternas imperium, frygerna, hellenistiska perioden och medeltiden. Enligt utbildningsministeriets sida var bosättningen aktiv från cirka 4500 f.Kr. till 1-talet f.Kr., men det är viktigt att vara försiktig med denna information eftersom startdatumet varierar i olika källor. Systematiska utgrävningar började 2007, och den första säsongen varade i 31 dagar. Provinsstyrelsen rapporterar att under den 12:e utgrävningssäsongen undersöktes lager från järnåldern, perserna och den hellenistiska perioden. Utgrävningsteamet består av akademiker, arkeologistudenter, en konservatorstudent och arbetare. Enligt uppgifter från provinsstyrelsen verkar det som att en persisk gemenskap bosatte sig på höyden omkring 450 f.Kr. Under utgrävningarna har en monumental väg och pelarbaser i persisk stil hittats. En kolonnadsal som upptäcktes under säsongen 2018 beskrivs som en struktur som kompletterar den akhaimenidiska arkitekturen. Dessa fynd tyder på att höydens arkitektoniska design var organiserad enligt ett persiskt mönster. Utbildningsministeriets sida förklarar också att mosaiker och keramikfynd ger insikt i den hellenistiska perioden, medan metall-, sten- och benfynd indikerar produktion och handel, och mynt visar ekonomisk aktivitet. Det är viktigt att notera att detta inte är en ordnad arkeologisk plats, utan ett aktivt utgrävningsområde. Enligt utbildningsministeriets sida bör området besökas i sällskap av en guide eller ansvarig. Man bör inte närma sig utgrävningsschakten och man bör inte passera säkerhetsspärrarna. Man får inte röra fynden och man får inte ta med sig sten, keramik eller andra föremål. Fotografering får endast ske om guiden eller den ansvariga tillåter det. T Under utgrävningssäsongen kan förhållandena på platsen förändras, så det är bäst att kontakta Amasyas kultur- och turistförvaltning eller museet innan du åker. Högen ligger utanför stadens centrum, och du kan använda informationen om platsen på den officiella webbplatsen för att få vägbeskrivning. För att ta dig dit kan du behöva egen transport eller anlita en researrangör. Eftersom det är lite soligt på slätten, rekommenderas det att du tar med en hatt, vatten och kläder som skyddar mot vinden. När du utforskar högen, fundera på varför lagren är sammanflätade; bebyggelsen har förstörts och återuppbyggts under tusentals år, vilket har bidragit till att högen har vuxit. Arkitektoniska rester som kolonnfundament och vägar ger värdefulla ledtrådar för att förstå hur staden var planerad under den tiden. Samlingarna av hittitiska och hellenistiska artefakter på Amasyas museum är ett utmärkt sätt att komplettera din upplevelse och förstå regionens historia ytterligare.
2
Amasya Müzesi

Amasya museum.

~1 h 15 min här
Üçler, Mustafa Kemal Paşa Caddesi No:91, Amasya Merkez

När ni återvänder från Oluz till stadens centrum är nästa stopp Amasya-museet. Museet är en central institution som samlar stadens arkeologiska och etnografiska samlingar. Enligt guvernören grundades museet på 1920-talet som ett museumslager med ett fåtal arkeologiska föremål och mumier. När samlingen växte flyttades föremålen till olika byggnader, och den nuvarande moderna byggnaden togs i bruk 1977 och öppnades för allmänheten 1980. Kontrollera öppettiderna på den officiella webbplatsen, eftersom Kultur- och turistministeriets sida för museet innehåller en notis om att det är stängt under lunchtid. Det finns en logik i att besöka museet efter Oluz, eftersom ni kan placera den historiska informationen ni såg på höjden i ett kronologiskt sammanhang här. Enligt Kulturportalen sträcker sig samlingen från den sena neolitikum- och tidiga kalkolitikum-perioden och omfattar bronsåldern, hettiterna, urartu, frigerna, skyterna, perserna, hellenistiska perioden, romarriket, bysantinska riket, seljukerna och osmanerna. Följ denna långa tidslinje när ni går genom salarna och observera hur keramik, smycken och vardagliga föremål förändrades under varje period. Förutom arkeologi, nämns etnografi, mynt, sigill och manuskriptgrupper i informationen på guvernerörens webbplats. Titta noga på mynten och sigillen, eftersom dessa små föremål ger ledtrådar om handels- och förvaltningsvärlden. Ett av museets mest kända föremål är en liten staty, som i arkeologisk litteratur kallas Amasya-statuen eller statyn av hettitiska gudomen Tešup. Enligt Kulturportalen hittades detta föremål 1962 i Mesken-höjden i Doğantepe-by, 4 meter under jordytan. Samma källa uppger att Doğantepe-by är belägen ovanpå den hettitiska bosättningen Hakmiš, och att höjden har varit bebodd från den sena neolitikum- och tidiga kalkolitikum-perioden till slutet av osmanriket. När ni betraktar statyn, observera dess storlek, utförande och hållning, och kontrollera informationen i vitrinen för att se var den hittades och när. När ni jämför hettitiska föremål med persiska lager från Oluz, inser ni hur många lager av historia som finns i Amasyas omgivningar. I museets trädgård, väster om byggnaden, finns en utomhusutställning. Enligt guvernerören visas här stenhällar från hettitiska, hellenistiska, romerska, bysantinska, ilkhanidiska, seljukiska och osmanska perioder. Titta noga på ytan på stenarna i trädgården, eftersom ljuset utomhus framhäver detaljerna. På guvernerörens webbplats står det att museet har åtta mumier, som visas i en separat byggnad i trädgården, och att de dateras till 1400-talet Se till att du har bekväma skor när du besöker citadellet, eftersom det ligger på en brant sluttning. Källa: Amasyas guvernörskap och kulturportal.

Amasya-museet ligger vid södra stranden av Yeşilırmak, i en modern byggnad på Mustafa Kemal Paşa Caddesi. Museets historia sträcker sig tillbaka till ett museumslager som grundades 1925. Även om det finns små skillnader i officiella källor om grundåret, är det säkrast att säga att museet grundades "under 1920-talet". Den första samlingen bestod av ett fåtal arkeologiska föremål som förvarades i två rum i en skola som tillhörde Bayezid II:s komplex. När samlingen växte flyttades den 1962 till Gök Medrese, och 1977 flyttades den till den nuvarande byggnaden. Det ombyggda museet öppnade för allmänheten den 14 juni 1980. Enligt webbsidan för provinsstyrelsen innehåller samlingen idag över 23 000 föremål och består av arkeologiska och etnografiska föremål, samt mynt, sigill och manuskript. Presentationen på Kulturportalen beskriver en rik kronologi som sträcker sig från den sena neolitikum- och tidiga kalkolitikum-perioderna till osmanska tiden. Denna period inkluderar bronsåldern, hettiterna, urartu, frigierna, skyterna, perserna, hellenistiska perioden, romarriket, bysantinska riket och seljukerna. Källorna nämner olika antal civilisationer, så det är bäst att fokusera på tidsperioden. Museet nämns ofta tillsammans med Hazeranlar-huset och Kungliga gravplatsen. Hazeranlar-huset verkar vara stängt enligt den officiella webbsidan, så inkludera det inte i din resplan. Kungliga gravplatsen är en separat sevärdhet i staden, och det är bäst att kontrollera dess aktuella status innan du besöker den. Ett av museets mest kända föremål är en bronsstaty av den hettitiska stormguden Tešup. Statyn hittades 1962 i Mesken Höyük, nära byn Doğantepe, på ett djup av fyra meter. Den är 21,5 centimeter hög, väger 1340 gram och är tillverkad med gjutningsteknik. Armar, ben och delen under kjolen saknas. Guden bär en konisk, spetsig huvudbonad; ansiktet har tjocka ögonbryn, mandelformade ögon och ett lätt leende. Ögonhålorna är tomma idag, men det antas att de ursprungligen var fyllda med ädelstenar som lapis lazuli. Föremålet är förknippat med det antika namnet Hakmiş för Doğantepe och visas i ett särskilt vitrinskåp. Ett annat anmärkningsvärt föremål är Elmalı-mosaiken, som hittades under en räddningsutgrävning 2013 i området Küpderesi, nära byn Yavru. Det framgår att byggnaden där mosaiken hittades var en romersk villa på landsbygden. Museet anser att denna mosaik är viktig eftersom den visar att "Amasya-pärlan" var känd redan för cirka 1700 år sedan. Aktarla-sarkof En av samlingens charmiga föremål är en marmorinskription från osmanska perioden. I trädgården väster om museibyggnaden visas stenhistoriska föremål från perioder som sträcker sig från hettiterna till osmanerna. Om du först utforskar trädgården får du möjlighet att jämföra de olika periodernas stenhantverk innan du går in i de inre salarna. Mumier från ilkhanid-perioden, från 1300-talet, är också en del av samlingen; dessa är föremål som presenteras med stor varsamhet och som berättar om historia och bevarande. Eftersom olika källor beskriver placeringen av mumierna på olika sätt, är det bäst att ta reda på hur utställningen ser ut idag genom att fråga på museet innan du besöker den. Det är tillåtet att fotografera med amatörkameror i museet. Museet ligger i stadens centrum och är, enligt Kulturportalen, inom gångavstånd från alla delar av staden. Besöksöppettiderna kan variera, inklusive lunchpauser och stängda dagar; kontrollera den senaste informationen på museets officiella webbplats. Det är också bra att besöka den lokala kultur- och turistmyndighetens webbplats innan ditt besök. Avsätt minst en timme för att utforska salarna; det är bra att ta sig tid för att titta på Tešup, mosaikerna och sarkofagen. När du lämnar museet kan du gå ner till floden Yeşilırmak och fortsätta till andra historiska platser i staden.
3
Amasya Kalesi (Harşena Kalesi)

Amasya slott (även känt som Harşena slott).

~1 h 30 min här
Hatuniye, 05000 Yuvacık/Amasya Merkez/Amasya

Den tredje platsen är Amasya-slottet, som ligger på berget Harşena i stadens norra del, och som även kallas Harşena-slottet. Enligt provinsens kultur- och turistministerium är slottet byggt av huggen sten. Från floden Yeşilırmak sträcker sig åtta försvarslinjer upp till berget där slottet är beläget. Utsikten över staden och dalen är bäst härifrån, så det är ett bra tillfälle att studera områdets geografi efter att ha sett tidslinjen på museet. Arkeologiska utgrävningar pågår fortfarande i slottet, och provinsmyndigheten har publicerat information om detta, så vissa delar kan vara stängda, och man bör inte anta att allt är tillgängligt. Kontrollera officiella källor för aktuell information om entréer, öppna områden och säkerhetsanvisningar. Källorna ger inte ett enhetligt svar om vem som grundade slottet. Enligt arabiska historiker var det Karsan Han, medan västerländska historiker tillskriver det kung Mithridates av Pontus. Därför är det mer korrekt att se byggnaden som en del av ett försvarssystem som restaurerades och underhölls under århundraden, snarare än som ett verk från en enda period. Provinsmyndigheten listar restaureringsdatum och nämner Danişmend Ahmet Gazi efter 1075, I. Mesud år 1146, Alaeddin Keykubad år 1222, Gümüşlüzade Tacettin Mahmud Çelebi år 1319 och Şadgeldi Paşa år 1369. Under den osmanska perioden restaurerades slottet av Mustafa Bey, befälhavare för Şehzade Ahmet, år 1511, och av Hoca Ahmedpaşazade Ali Bey år 1669. Att undersöka förändringar i stenraderna på murarna är en bra övning i observation. Byggandet av Innerfästningen (İç Kale) är kopplat till Mithridates i många skriftliga källor och dateras till omkring 250 f.Kr. Innerfästningen har fyra portar: Helkis, Saray, Midenos och Meydan. Nerkis-kvarteren ligger i öster, och floden Yeşilırmak sträcker sig i söder. Att följa portarnas namn på kartan kan hjälpa dig att orientera dig. I söder kan man se resterna av Flickpalatset (Kızlar Sarayı), som byggdes under den hellenistiska perioden och användes av ottomanerna fram till 1580. Det sägs att I. Mesud restaurerade Innerfästningen år 1146 och valde Amasya som huvudstad, och att han byggde ett palats där. Resenären Dernschwam noterade att palatset fanns kvar fram till 1600-talet, att den yttre delen var byggd av sten, medan den inre delen var gjord av tegel och trä. År 1640 beskrev Evliya Çelebi slottet och nämnde fyrtioett torn med fem hörn, samt palats, vapenförråd, förråd, cisterner och vattenledningar som ledde ner till Tozanlı-vattnet. Ta bekväma skor, vatten och en hatt när du går. Undvik att gå för nära kanterna i branta områden. Håll koll på tiden, eftersom nästa stopp innebär en lång resa med fordon. Källa: Amasya Provincial Kultur- och Turismförvaltning.

Amasya slottet reser sig på toppen av Harşena-berget, som täcker den norra delen av staden, och kallas också Harşena-slottet. Enligt uppgifter från Kulturportalen ligger klippan som slottet är byggt på cirka 700 meter över havet och cirka 300 meter från Yeşilırmak-floden. Denna höjd gör att slottet kan ses från nästan alla delar av staden, särskilt från gatorna i dalen. Det finns ingen enighet om ursprunget till namnet. Vissa historiker tillskriver byggnaden kung Mithridates från Pontos, medan andra hävdar att slottet fick sitt namn efter befälhavaren Karsan eller Harsana, som beordrade dess konstruktion. Enligt skriftliga källor byggdes den inre fästningen omkring 250 f.Kr. av Mithridates. Spåren av bebyggelse är dock mycket äldre; Kulturarv- och museidirektoratets sida på UNESCO:s preliminära lista anger att den första bebyggelsen på bergets södersida började under tidig bronsålder. Samma sida listar också de många civilisationer som har bott här, från Frigien till det osmanska riket. Slottet har genomgått många ägarbyten under sin historia och har varje gång restaurerats. Det har utsatts för attacker under styret av perserna, romarna, pontierna och bysantinerna. Efter att turkarna erövrade Amasya år 1075 genomgick slottet en betydande restaurering. Enligt en lista sammanställd av Amasyas kultur- och turistdirektorat restaurerades slottet av I. Mesud år 1146, I. Alaeddin Keykubad år 1222, Gümüşlüzade Tacettin Mahmud Çelebi år 1319 och Şadgeldi Paşa år 1369. Under den osmanska perioden genomfördes restaureringar av Mustafa Bey, befälhavare för prins Ahmed, år 1511, och av Hoca Ahmedpaşazade Ali Bey år 1669. Slottet användes fram till 1700-talet, varefter det förlorade sin militära betydelse. År 1640, när Evliya Çelebi besökte slottet, beskrev han det som en struktur med fyrtioett torn med fem sidor, som innehöll ett palats, ett vapenförråd, ett förråd och cisterner. Slottets högsta punkt är byggd av huggen sten, medan murarna är byggda av grus. Det finns åtta försvarspositioner från Yeşilırmak-flodens strand upp till berget där slottet är beläget. En betydande del av murarna står fortfarande kvar idag. Slottet består av tre delar: Hatuniye Mahallesi, som kallas den inre staden, Kızlar Sarayı (flickpalatset) och Yukarı Kale (övre fästningen). Den inre staden, även kallad Aşağı Kale (nedre fästningen), sträcker sig längs en strandremsa på cirka 800 meter mellan İstasyon Köprüsü (järnvägsbron) och Hükümet Köprüsü (regeringsbron). På denna Inne i fästningen finns även cisterner, vattenreservoarer och ruiner av ett turkiskt bad från osmanska tiden. Man kan också se ruinerna av "Flickpalatset", som byggdes under den hellenistiska perioden, och det sägs att detta byggnadsverk användes av ottomanerna fram till år 1580. Utgrävnings- och restaureringsarbeten pågår fortfarande i Amasya-fästningen, och provinsens kultur- och turistmyndighet har informerat om dessa arbeten inom ramen för "Ett arv för framtiden". Därför kan vissa områden vara stängda och det kanske inte är möjligt att komma åt alla platser. Kontrollera därför de senaste meddelandena från provinsmyndigheten innan du åker. Fästningen och de klippgravarna på sluttningen av Harşena-berget är delar av ett område som 2015 tillfördes UNESCO:s preliminära lista över världsarv. Ett bra sätt att uppleva det åttastegiga försvarssystemet är att börja vandringen från en av broarna i staden och gå uppåt. Det är en brant stigning med många trappor, så använd skor med bra grepp och ta med vatten. Tidiga morgnar eller sen eftermiddag är bra tidpunkter för att njuta av utsikten över dalen. Eftersom de traditionella husen och kungliga klippgravarna ligger vid foten av fästningen, är det vettigt att besöka alla tre under samma dag. Kulturportalen nämner att man kan ta sig upp till fästningen via Harşena-berget, men kontrollera alltid det aktuella skicket på stigen och grindarna på plats. Det är bäst att kontrollera de officiella sidorna för information om inträdesvillkor och öppettider.
4
Boraboy Gölü Tabiat Parkı

Boraboy-sjön naturreservat.

~2 h här
Boraboy, Taşova, Amasya

Rutten avslutas vid Boraboy-sjön, som ligger inom gränserna för distriktet Taşova. Enligt Kulturportalen registrerades området som en naturpark år 2013. Avståndet till stadens centrum överstiger 60 kilometer, så se till att lämna stadens stopp innan solnedgången. Området nås via en asfalterad väg, och det är möjligt att köra bil ända fram till sjön. Enligt uppgifter svängs det av från vägen mellan Amasya och Erzincan, så kontrollera vägförhållandena innan du åker. Från flygplatsen i Merzifon är avståndet till naturparken över 90 kilometer, vilket de som reser med flyg bör ta i beaktande. Sjön ligger på 1050 meters höjd, och du kan känna en svalare temperatur när du reser upp från stadens dalbotten. Det är därför en tunn jacka kan vara bra att ha med sig. Enligt uppgifter är sjön inte en krater-sjö, utan en naturlig damm som bildades när en liten bäck blockerades av skräp. Den ligger i en dal som sträcker sig i öst-västlig riktning, och är 900 meter lång, 300 meter bred och 25 meter djup. Vatten från källor och en bäck matar sjön, och vattnets färg beskrivs som smaragdgrön. Södra stranden är brant och klippig, så var försiktig när du närmar dig. På sluttningarna växer främst ek, tall och gran, medan på södersidan finns tall, gran och blandade buskvegetation. Jämför vegetationen på norra och södra sluttningarna när du vandrar. Enligt uppgifter från Direktoratet för naturvård och nationalparker har 245 inhemska arter identifierats inom gränserna för provinsen Amasya, och 29 av dessa inhemska arter förekommer i området kring Akdağ och Boraboy-sjön. Skada inte växterna, plocka inga blommor eller plantor. I parken finns rapporter om däggdjur som rådjur, räv, varg, vildsvin, ekorrar, piggsvin och mårddjur, samt ett stort antal inhemska och flyttande fåglar. Välj lugna stunder på morgonen och kvällen för fågelskådning, och använd kikare för att observera dem på avstånd. Bland reptilerna finns testagelddjur, vattensköldpaddor, ödlor och ormar. Rör inte vilda djur och håll avstånd. Sjön är hem för sötvattensfiskar som karp och öring. I området kan du göra picknick, vandra, fotografera, observera växter och vilda djur. Inom parken finns vandringsleder, lekplatser, picknickbord, en fontän och en parkeringsplats för dagsbesök. Om du gör picknick, ta med dig ditt skräp och använd bara eld på de platser som är tillåtna. Håll dig till stigarna när du vandrar, och för en mer detaljerad vandringsrekommendation, läs vår artikel om vandring vid Boraboy-sjön. Återvänd innan solnedgången, eftersom det kan

Boraboy-sjön ligger inom gränserna för distriktet Taşova i provinsen Amasya, i en bergig dalgång i den inre delen av Svarta havsregionen. Enligt Kulturportalen registrerades området runt sjön som Boraboy-sjön naturpark år 2013. Sjön ligger 1050 meter över havet och sträcker sig i öst-västlig riktning i en dal. Även om den ofta beskrivs som en krater-sjö, är det i själva verket en naturlig dammsjö som bildades när en liten bäck blockerades av material från omgivningen. Provinsens kultur- och turistmyndighet beskriver sjön på samma sätt. Enligt mätningar som presenteras på Kulturportalen är sjön ungefär 900 meter lång, 300 meter bred och 25 meter djup. Sjön beskrivs ha en smaragdgrön färg. Den södra kusten är brant och klippig. Sjön får sitt vatten från underjordiska källor och från vattnet som rinner ner från bäcken. På sluttningarna norr om parken dominerar bok, tall, kottved och ek. På de södra sluttningarna finns tall, kottved och blandade buskvegetation. Enligt officiella beskrivningar är bok, tall, cederträ och kastanj några av de trädslag som kännetecknar skogen runt sjön. Att det är en naturlig dammsjö bidrar till en viktig vattenmiljö för livet i området. Amasya är en viktig region när det gäller endemiska växter, och området runt Boraboy anses vara det viktigaste området för endemiska växter i hela provinsen. Enligt information från Naturvårds- och Nationalparker som finns på Kulturportalen finns det 245 endemiska arter inom gränserna för Amasya, och 29 av dessa endemiska arter förekommer i området runt Akdağ och Boraboy-sjön. Växt- och djurlivsobservation är därför en av de främsta aktiviteterna i området. För en detaljerad lista över arter och beskrivningar av vandringsleder kan du läsa vår researtikel om denna park. För att ta dig dit utgår du från centrala Amasya. Olika källor anger avståndet till centrala Amasya till 62 och 63 kilometer, så avståndet är alltså över 60 kilometer. Avståndet till distriktets centrum Taşova varierar mellan 15 och 22 kilometer. Enligt beskrivningen på Kulturportalen svänger du av från vägen mellan Amasya och Erzincan och tar dig till parken via en asfalterad väg. Samma sida anger att det är cirka 91 kilometer från Amasya Merzifon flygplats till parken. Det är möjligt att köra bil ända fram till sjön, men officiella källor ger ingen information om regelbunden kollektivtrafik till parken. Därför kan det vara nödvändigt att resa dit med egen bil eller genom att anlita en researrangör. I parken finns faciliteter för dagsutflykter, vandringsleder, lekplatser, picknickbord, en fontän och en parkeringsplats. Det finns också stugor som är lämpliga för familjer att bo i; för priser och bokningsvillkor bör du kont Att inte skada träden, växterna och vilda djuren, samt att ta med sig sitt skräp, är grundläggande regler. Sjöns branta söderstrand och den omgivande skogen erbjuder vackra vyer för fotografering. Ljuset är mjukare under morgon- och kvällstid. Inom det registrerade naturreservatet är det viktigt att bevara den naturliga miljön. En dag kan ägnas åt att besöka museet och fästningen i Amasya stadskärna, men eftersom restiden är lång är det klokt att starta tidigt på morgonen. Besöksvillkoren och faciliteterna kan variera; kontrollera den senaste informationen på den officiella webbsidan för kultur- och turistmyndigheten.

Kommentarer

0/1000

Laddar...

Ruttkarta

Ruttinformation
StadAmasya Merkez, Amasya
TypKulturell
Stopp4
Datum6 november 2026
Radar TürkiyeFörfattareRadar TürkiyeStarta rutt