Från manuskript till bokhandeln: Biblioteken i Istanbul.

Rami-biblioteket, som tidigare var en militärbarack, har omvandlats till stadens största bibliotek. Enligt bibliotekets egen historia tilldelades detta stora område till Rami Mehmed Paşa, som var grandvizir under sultan Mustafa II, och fick sitt namn efter honom. Efter att Janitsjarordern upplöstes 1826, byggdes en barack här för armén Asakir-i Mansure-i Muhammediye, och den började användas 1828. Baracken fungerade som sultan Mahmud II:s högkvarter under det osmansk-ryska kriget 1828-1829, och användes militärt fram till 1971.

Renoveringen, som Kultur- och turistministeriet påbörjade 2014, genomfördes i tre etapper, och biblioteket öppnade sina dörrar i januari 2023. Med en yta på 36 000 kvadratmeter, en grön gård på 51 000 kvadratmeter och en sittkapacitet på 4 200 personer, är det Istanbul största bibliotek. Enligt ett meddelande från biblioteket i augusti 2026, vann det förstapriset i kategorin "stora projekt" vid IFLA:s Green Library Awards 2026.

Börja din rundtur genom att promenera genom gården i mitten av den rektangulära byggnaden, och fortsätt sedan genom salarna. Här finns salar för turkisk och världslitteratur, ämnesbibliotek, avdelningar för spädbarn och barn, ett specialbibliotek för Atatürk och ett bibliotek för handskrifter. Beyazıt-statens biblioteks samling har också flyttats hit, och det finns en forskningssal för forskare på forskarnivå. En studiehall är öppen dygnet runt, sju dagar i veckan.

Entrén är gratis. Enligt bibliotekets regler passerar alla genom en grind med hjälp av ett chip och ett giltigt turkiskt ID-kort. Utländska besökare bör kontrollera inträdesvillkoren i förväg genom att kontakta biblioteket. Öppettiderna för de olika salarna varierar, så kontrollera den senaste informationen på bibliotekets officiella webbplats.

Källa: Rami-bibliotekets officiella webbplats; Kultur- och turistministeriets KYGM.

När du anländer till Beyazıt med spårvagn, ligger den kupolformade byggnaden precis intill Beyazıt-moskén. Denna byggnad är det första statliga biblioteket i Turkiet, känt för sina dokument om landets grundande. Enligt TDV Islam Encyclopedia grundades biblioteket officiellt den 27 september 1882, och i juni 1884 öppnades det för allmänheten under namnet Kütübhane-i Umumi-i Osmani. År 1961 bytte det namn till Beyazıt Statliga Bibliotek.

Biblioteket är beläget i den del av II. Bayezid-komplexet som slutfördes år 1506, nämligen i matsalen och karavanhotellet. Enligt källor renoverades den kupolformade delen av denna sektion av arkitekten Ohannes Kalfa för att användas som bibliotek. Samlingen växte snabbt, och biblioteket tog emot boksamlingar från personer som Cevdet Paşa och Hekimoğlu Ali Paşa. År 1934, med en lag om insamling av tryckta material och bilder, blev biblioteket ett av de fem centrala arkiven i Turkiet för bevaring av publikationer, vilket ledde till flera utvidgningar. År 2003 omvandlades tidnings- och tidskriftsavdelningen till ett av landets viktigaste arkiv genom tillskottet av Hakkı Tarık Us-samlingen.

Efter att Rami-biblioteket öppnades flyttades boksamlingen dit, och byggnaden i Beyazıt fokuserade på tidningar och periodiska publikationer. Enligt bibliotekets officiella meddelande kommer byggnaden att vara stängd för besökare på grund av förstärknings- och restaureringsarbeten från och med den 22 juni 2026, och kommer att förbli stängd tills arbetet är slutfört.

Därför räcker det med en kort titt härifrån. Stanna till i området mellan moskén och biblioteket och beundra kupolerna i komplexet, och gå sedan några steg till Sahaflar Çarşısı (bokmarknaden). Du kan följa restaureringsarbetets framsteg och om läsesalarna har öppnats igen på bibliotekets webbplats.

Källor: TDV Islam Encyclopedia; Beyazıt Statliga Bibliotekets officiella webbplats; Wikipedia (Beyazıt Statliga Bibliotek).

Denna lilla innergård mellan Beyazıt-moskén och Kapalıçarşı har i århundraden varit platsen där bokhandel har blomstrat i Istanbul. Enligt TDV:s islamiska encyklopedi började antikhandlarna först att betjäna studenter runt medrese-gårdarna och flyttade sedan in i Kapalıçarşı. Evliya Çelebi skriver att det fanns omkring femtio antikbokhandlar i marknaden och att trehundra personer arbetade där. Efter jordbävningen 1894 började antikhandlarna att flytta till det område som tidigare kallades Hakkaklar Çarşısı, och när antalet bokhandlar ökade fick platsen namnet Sahaflar Çarşısı (antikbokhandlarnas marknad).

Efter den stora branden 1950 revs marknaden av kommunen och byggdes om, och det beslutades att endast böcker skulle säljas där. Bysta i mitten av gården föreställer İbrahim Müteferrika, grundaren av det första turkiska tryckeriet, och den placerades där 1981. Det är meningsfullt att stanna till framför bysten vid denna punkt på rutten. Müteferrika symboliserar övergången från handskrivna böcker till tryckta, och enligt Wikipedia finns de flesta av de osmanska böckerna som trycktes i hans tryckeri, fram till bokstavsreformen, idag på Atatürk-biblioteket, som du kommer att besöka senare.

Källorna beskriver att marknaden har förlorat en del av sin tidigare kulturella betydelse, och att det idag främst säljs läroböcker, främmande språkböcker och paketlösningar. Men med lite tålamod är det fortfarande möjligt att hitta äldre utgåvor, begagnade romaner och böcker om Istanbul. Gå in i de olika butikerna och fråga antikhandlarna om den bok eller det ämne du söker; det är det snabbaste sättet att hitta en bok som inte syns på hyllorna.

Priserna är kanske inte tydligt utmärkta, så tveka inte att fråga om priset på den bok du vill köpa. Innan du lämnar marknaden via ingången mot Kapalıçarşı, vänd dig mot Süleymaniye.

Källa: TDV:s islamiska encyklopedi; Wikipedia (Sahaflar Çarşısı).

Två av medresorna runt Süleymaniye-moskén hyser Turkiets viktigaste bibliotek för handskrifter. Enligt bibliotekets egen historia fanns det inget separat bibliotek när komplexet invigdes 1557; böcker som skickades från palatsbyggnadens bibliotek samlades gradvis inom moskén, och år 1751-52 placerades de i en sektion avskild med järngaller under moskéns högra pelargång.

Det nuvarande biblioteket uppstod genom att samla böcker från olika stiftelser under ett och samma tak. Ministeriet för stiftelser beslutade att samla böckerna från dessa olika samlingar runt om i Istanbul för att bevara dem, och år 1918 grundades Süleymaniye Allmänna Biblioteket. Tillsammans med moskéns eget bibliotek flyttades många stiftelsesamlingar, inklusive Aşir Efendi, Çorlulu Ali Paşa, Damad İbrahim Paşa och Laleli, till den andra medresan; den första medresan överlämnades till biblioteket år 1927. Idag bevaras mer än 150 samlingar här, inklusive kejserliga bibliotek som Fatih, Hagia Sofia och Laleli. Bibliotekets bindnings- och restaureringsverkstad, som grundades 1956, anses vara en av institutionens viktigaste enheter.

Detta är inte ett museum, utan ett forskningsbibliotek. Tjänster till läsarna erbjuds under veckodagarna enligt allmänna servicekriterier; för att komma in i lässalen krävs legitimation, och för utländska medborgare krävs pass. Verken studeras huvudsakligen genom digitala bilder. Guidade turer bokas i förväg, och enskilda besökare tas emot beroende på dagens schema. Även att bara gå in på gården och uppleva lugnet i medresornas pelargångar är meningsfullt; om du vill gå in, kontakta personalen först och var tyst. När du lämnar, titta ut över Haliç från moskéns gård och gå ner mot gatorna som leder till Eminönü.

Källa: Süleymaniye-bibliotekets officiella webbplats; TDV Islam Encyclopedia.

När du kommer ner från Süleymaniye och in i marknadsgatorna i Eminönü, väntar en filial av Istanbul Kitapçısı, som tillhör İBB Kültür A.Ş., i en av de hamnbyggnader som ligger vid kusten i Sirkeci. Enligt den officiella adressen ligger filialen vid Şehir Hatları's Katip Çelebi-hamnen. Enligt ett meddelande från Kultur A.Ş. öppnade den sjätte filialen av varumärket i december 2013, och under renoveringen bevarades hamnens ursprungliga struktur.

Hamnens namn passar perfekt för detta utbud. Enligt TDV Islam Encyclopedia föddes Katip Çelebi i Istanbul år 1609, avled 1657 och begravdes nära Zeyrek-moskén. I sitt verk "Keşfü'z-zunun", som han slutförde på tjugo år, listade han systematiskt böcker och vetenskaper inom den islamiska världen. Denna omfattande bibliografi blev också en viktig referenskälla för västerländska orientalister. Han är också författare till det geografiska verket "Cihannüma". Det är en vacker slump att rutten, efter ett bibliotek fullt av manuskript, leder till en bokhandel och sedan till en hamn som fått sitt namn från en bibliografi.

Den första filialen av Istanbul Kitapçısı öppnade 1998. I hyllorna finns böcker om historia, kultur och litteratur från İBB Yayınları, samt böcker från cirka två tusen olika förlag, särskilt publikationer om Istanbul. Eminönü-filialen är en av tre filialer, tillsammans med Kadıköy och Karaköy, som har ett kafé och blickar ut över Bosporen.

Här kan du ta en paus, välja en bok om Istanbul och läsa några sidor medan du tittar på färjorna som avgår. Arbetstiderna kan variera, så kontrollera den senaste informationen på kultur.istanbul, och ta sedan spårvagn T1 till Kabataş.

Källa: kultur.istanbul; den officiella webbplatsen för Istanbul Kitapçısı; TDV Islam Encyclopedia.

När du åker med linbanan från Kabataş till Taksim och sedan promenerar några minuter från Gezi Park, kommer du till en ovanlig byggnad med hexagonala kupoler. Istanbulmetropolens Atatürk-bibliotek har sina rötter i stadsbiblioteket som öppnades 1924. Samlingen flyttades 1931 till Beyazıt-medresan och fungerade som Istanbul kommunbibliotek i den historiska II. Bayezid-medresan från 1939 till 1981. Det vill säga, den låg precis intill dagens Beyazıt och var aktiv i över fyrtio år.

Grunden till den nuvarande byggnaden lades 1973 av Koç-stiftelsen som en del av firandet av republikens 50-årsjubileum. Byggnaden överlämnades till kommunen den 2 november 1976 och öppnades som bibliotek den 3 mars 1981. Projektet utarbetades av Sedad Hakkı Eldem och Hamdi Şensoy. Eldem fick här chansen att implementera de hexagonala former som han tidigare hade experimenterat med i skisser. Den trevånings byggnaden i betong är centralt planerad och består av hexagoner. Enligt bibliotekets egna publikationer kunde endast biblioteksdelen av det ursprungliga kulturcentret realiseras. Ljuset till lässalen kommer från ljusinsläpp i de hexagonala pyramidtäcken.

Samlingen innehåller över 500 000 verk, inklusive böcker tryckta på turkiska, tidskrifter, manuskript, kartor, vykort och årsredovisningar. Det här är ett forskningsbibliotek. Enligt den officiella webbplatsen är medlemskapet gratis och kräver en officiell identitetshandling, som ett ID-kort, körkort eller pass. Till de tysta läsesalarna kan man komma utan tidsbokning, beroende på hur fullt det är.

Avsluta dagen med att beundra hur de hexagonala formerna är sammansatta på utsidan, vid bibliotekets entré. Kontrollera öppettiderna på den officiella webbplatsen innan du åker.

Källa: Den officiella webbplatsen för Istanbulmetropolens Atatürk-bibliotek; Wikipedia (Atatürk-biblioteket).