Från Esertepe till Cumhuriyet-tornet: Keçiörens kullar.

Börja din vandring i Muhammed Ali Esertepe-parken tidigt på morgonen, när ljuset fortfarande är mjukt. Enligt Ankara kommuns beskrivning ligger parken mellan stadsdelarna Etlik och Esertepe och har fyra olika ingångar. Wikipedia anger parkens yta till 18,3 hektar och höjden mellan 985 och 1055 meter. Denna höjd gör den till en av Ankaras högsta platser; här öppnar sig den första utsikten över horisonten som du kommer att se under resten av din vandring. Enligt kommunens information finns det fyra torg och fyra entréer i parken, som bär namnen Ottomanerna, Seljukerna, Hunnerna och Republiken Turkiet. Notera vilken entré du använder, eftersom det inte är så lätt att hitta samma entré vid utgången på den stora sluttningen. Parkens historia är också en berättelse om höjd: enligt Wikipedia användes området under republikens första år som en övningsplats för militären. När staden växte fylldes området runt omkring med bostäder, och militären upphörde att använda området 1970 av säkerhetsskäl. År 2013 tog Ankara kommun över det tidigare övergivna området, och parken öppnade för allmänheten den 19 maj 2015. Kommunens pressmeddelande beskriver hur området sträcker sig i en dalform mellan Esertepe och Etlik och kommer att anläggas med inspiration från Dikmen-dalen. Parkens namn ändrades till Muhammed Ali Esertepe-parken i juni 2016, efter boxaren Muhammed Alis död, genom ett beslut från kommunfullmäktige. För att enkelt kunna ta sig runt på sluttningen, använd de rulltrappor och de tre lutande hissarna som kommunen har byggt; de är också tillgängliga för besökare med funktionsnedsättning. Börja med att gå upp till parkens högsta punkt och vänd dig sedan söderut, mot stadens centrum. Härifrån kan du se hela Ankaranas dal och de omgivande kullarna. Det är också härifrån du får den bästa utsikten över den upplysta kartan över Turkiet, som är indelad i olika växtgrupper. Använd en vidvinkel för foton, eftersom parkens värde ligger mer i den vidsträckta utsikten än i detaljerna. På morgonen är silhuetten av staden tydligare eftersom solen står vid din sida och inte bakom dig. Sitt ner en stund på en avskild plats och följ horisonten från vänster till höger; att leta efter de kommande etapperna av din rutt i detta landskap är det första steget. Det höga, smala tornet som reser sig i öster är Atatürk Cumhuriyet Kulesi, som du snart kommer att besöka. Eftersom parken ligger mitt bland bostadshus, kommer du ofta att stöta på lokala invånare som promenerar på morgonen; var försiktig så att du inte kommer i deras väg. När du lämnar parken, använd en av ingångarna på Etlik-sidan. Härifrån är det ungefär tre kilometer till Güçlükaya, som är centrum av Keçiören, i östlig riktning. Istället för att gå den sträckan, ta en av bussarna som går genom Etlik eller ta

När du anländer till Güçlükaya behöver du inte leta efter tornet, eftersom det är synligt från de flesta gator i området. Keçiören kommun anger adressen till tornet som Güçlükaya Mahallesi, Çağla Sokak; tunnelbanestationen M4 "Belediye" betjänar också detta område. Gå inte direkt fram till tornet, utan hitta en plats några hundra meter bort där du kan se hela dess struktur. Enligt Wikipedia är tornet, som är byggt i betong, 197 meter högt. Enligt en nyhetsrapport från Anadolu Agency, som sändes av TRT Haber, är det Ragıp Buluç, som också är arkitekten bakom Atakule, som designat detta torn. Att se de två tornen i Ankaras silhuett från Esertepe på morgonen och veta att de är designade av samma arkitekt är en bra nyckel till att förstå staden. Enligt samma rapport är toppen av tornet prydd med en selystjärna; när du närmar dig, lyft blicken och leta efter den formen. Eftersom byggnaden är utrustad med belysning och ett LED-skärmsystem, ser den väldigt annorlunda ut på kvällen, så var uppmärksam på det när du är på väg tillbaka. Byggprocessen för tornet sträckte sig över mer än tjugo år. Enligt Wikipedia lades grunden den 18 juli 2003, och det var ursprungligen planerat att byggnaden skulle vara klar i april 2004. TRT Haber skriver att byggandet stoppades eftersom det överskred budgeten; därefter följde en lång rättslig process. Wikipedia noterar att en ny upphandling genomfördes år 2020, och att invigningen ägde rum den 18 mars 2024. Enligt rapporten innehåller tornet en konstgalleri, ett bibliotek, ett gym, en vigselceremonisal, en utsiktsplats och ett vetenskapscentrum. Av dessa avdelningar är biblioteket den lättast tillgängliga för besökare idag. I Keçiören kommuns verksamhetsrapport för 2025 står det att Atatürk Cumhuriyet Kulesi 100. Yıl Halk Kütüphanesi (Atatürk Cumhuriyet Tower 100th Anniversary Public Library) öppnade den 2 december 2024. Enligt kommunens webbsida ligger biblioteket i källarvåningen av tornet och har en sittplats för 146 personer, varav 130 är för vuxna och 16 är i barnavdelningen. Samlingen består av mer än tjugo tusen böcker, och du kan bli medlem med ett ID-kort. Att sitta i detta lugna rum i några minuter mitt i en hektisk dag är en av de mest oväntade pauserna på resan. Kommunrapporten anger också att vigselceremonier hålls i entréplanen, så du kan se mycket folk där under helgerna. Om du vill gå upp till utsiktsplatsen och de övre våningarna, kontrollera aktuella besöksvillkor och regler i förväg hos Keçiören kommun. Även om du inte kan gå upp till terrassen, räcker det att titta upp från foten av tornet för att förstå byggnadens storlek. För att få med hela tornet på ett

Närma dig Estergon Turkiska Kulturcentret från Fatih Caddesi i Güçlükaya. Kommunen anger adressen som Fatih Caddesi, Güçlükaya Mahallesi. Att se denna byggnad efter tornet är en intressant tidsresa, eftersom du här går från ett torn från det tjugonde århundradet till en replika av ett fort från det sextonde århundradet. Enligt Wikipedia öppnade centret den 29 maj 2005 och är byggt som en replika av Estergon-fortet i Ungern. Det ursprungliga fortet ligger cirka sextio kilometer nordväst om Budapest, vid floden Donau. Enligt Wikipedia erövrade ottomanerna fortet för första gången 1543, var tvungna att överlämna det 1595, återerövrade det 1605, och fortet lämnade slutligen det ottomanska styret 1683. Den välkända Estergon-sången härstammar från berättelsen om försvaret år 1595. Börja med att gå runt byggnaden och titta på fasaden. Enligt Wikipedia tog det sex år att bygga, och den åttkantiga strukturen är inspirerad av Kızılkule-tornet i Alanya-fortet. Inuti den fem våningar höga byggnaden finns ett museum, konferensrum och verkstäder. Wikipedia nämner också att byggnaden är designad tillsammans med Asya-trädgårdarna. Gå direkt in till första våningen, där Keçiören kommuns etnografiska museum ligger. Enligt kommunen öppnade museet tillsammans med centret år 2005 och visar föremål från Seljuk-perioden och den senare osmanska perioden, från sjuttonde och artonde århundradena. De 1109 föremålen i museet har samlats in från platser som Ankara, Amasya, Tokat, Gaziantep, İzmir, Kahramanmaraş, Konya, Ödemiş, Tire och Aydın. En del av föremålen är utställda i tio stora vitrinskåp, som skapar en scenografi: bland annat en hennafest, ett omskärelserum, ett turkiskt bad, en kaffekultur, ett sällskapsrum, ett kök, ett vardagsrum, ett kopparsmedsrum och ett brudkammare. Gå runt i de olika scenerna och försök att ta reda på varifrån föremålen i varje scen kommer. Kommunen uppger att museet är utformat i ett ovalt och rymligt område, och att det inte finns några utställningar i trädgården; alltså är alla föremål inomhus. Kommunen skriver att 2011 tillkom en sektion som beskriver den cypriska kulturen, och 2012 en kazakisk tält som berättar om traditionen Tusau Kesu. Kommunens sida uppger att museet är gratis och öppet alla dagar i veckan, men kontrollera de aktuella öppettiderna innan du åker. Efter att du har lämnat museet, gå till parken precis intill byggnaden. Enligt Wikipedia är Güçlükaya distriktets centrum på grund av kommunhuset, och Estergon är distriktets sociala och kulturella centrum. Lokalpressen beskriver parken som en plats där man kan njuta

Vid denna hållplats går linbanan nedför, och du kommer ner till trädgården vid foten av sluttningen. Enligt Keçiören kommun kör linbanan mellan Atatürk-trädgården i Subayevleri och Güçsüzler Yurdu i Tepebaşı. Enligt Wikipedia har linbanan två stationer: Atatürk i söder och Cumhuriyet i norr. Enligt kommunen är linbanans längd 1653 meter, och den högsta punkten når 85 meter. Wikipedia anger att höjdskillnaden mellan stationerna är 65,5 meter, vilket innebär att denna nedstigning är en del av den uppförsbacke du har tagit dig upp under dagen. Linbanan invigdes i april 2008, och kabinerna tillverkades av ett företag från Izmir. De sexton kabinerna, som rymmer åtta personer vardera, kan transportera 384 passagerare per timme, och resan tar ungefär tjugo minuter. Men enligt Wikipedia stängdes linbanan tillfälligt den 22 april 2024. Därför, innan du åker till den övre stationen, kontrollera med Keçiören kommun om linbanan är i drift idag. Om linbanan är öppen, stiger du på vid Cumhuriyet-stationen och försöker sitta på den sidan av kabinen som vetter söderut under nedstigningen. När kabinen långsamt rör sig nedför, passerar Fatih Caddesi, tunnelbanans sträckning och Kalabas gröna områden under dig. Om linbanan är stängd, ta tunnelbanan M4 från kommunens station och stige av efter en hållplats vid Meteoroloji-stationen. Enligt Wikipedia är denna station ansluten till linbanans Atatürk-station och betjänar Atatürk-trädgården. Trädgården är den stora parken som kommunen kallar Atatürk Botanik Bahçesi. Enligt kommunen anlades trädgården 1996 och täcker ett område på 42 600 kvadratmeter. Den ligger vid söderporten till Keçiören. Kommunen skriver att trädgården är öppen för besökare året runt och är en populär plats för morgonpromenader. I parken finns en löpbana som är 800 meter lång i varje riktning; att gå hela rundan är det enklaste sättet att se hela trädgården. Enligt kommunens lista finns det cirka 8 500 växter av 69 olika arter i trädgården. När du promenerar, leta efter de mindre vanliga träden som finns med i listan: bland dem finns ginkgo, himalajsk tall, torosgran, blågran och magnolia. På våren ger rododendron och syren färg till trädgården, och på hösten bidrar lönnar. I trädgården finns också ett vattenfall och en dekorativ brunn. Stanna till en stund där du hör ljudet av vattnet. I denna trädgård finns också ett monument över den kazakiska poeten Mağcan Cumabay, och du kommer att uppleva kazakisk kultur för andra gången på rutten, efter det kazakiska tältet i Estergon. Ta en kort paus vid en av paviljongerna, eftersom du kommer att stå upp i nästan en timme vid sista hållplatsen. Från

Rutten avslutas vid museet som visar upp de mätningar som gjorts av himlen under dagen. Meteorologiska institutets museum ligger i Kalaba, på Kütükçü Alibey Caddesi. Museet är endast öppet under vardagar, och besök kräver förbokning och guidning. Boka tid i förväg via telefonnumret på institutets webbplats. Enligt institutets beskrivning grundades museet för att visa upp utvecklingen inom meteorologi i Turkiet från dess start till idag. Wikipedia skriver att museet tillhör Meteorologiska institutet och att dess verksamhet övervakas av Anatolien Museum för Gamla Civilisationer. Samma källa beskriver det som ett av de få meteorologiska museerna i världen och det enda inom sitt slag i Turkiet. Museet består av två delar: den första innehåller skriftliga och visuella historiska dokument, medan den andra visar upp meteorologiska instrument och apparater. Enligt institutets webbplats, som uppdaterades i mars 2003, finns det 140 instrument, apparater, böcker, register och dokument i samlingen. Wikipedia skriver att den andra delen innehåller över hundra tekniska instrument och apparater. Under guidad tur rekommenderas att man först följer tidslinjen i dokumentavdelningen och sedan går vidare till instrumenten. På morgonen kände ni vinden i Esertepe, horisonten från tornet och skuggan i trädgården; här kan ni se hur dessa fenomen omvandlas till siffror. Förbered frågor och fråga guiden om hur de olika instrumenten används för att göra mätningar. Byggnaden i sig har också en historia, men källorna är inte helt överens. Wikipedia skriver att museet ligger i en byggnad som ursprungligen byggdes för Jordbruksskolan år 1908, att Anatolien Nyhetsbyrå inledde sin verksamhet här och att byggnaden användes som högkvarter av Atatürk och hans vänner i sex månader. Samma källa nämner att det finns ett rum tillägnat Atatürk, med hans skrivbord, en kolugn och en matta. Keçiörens verksamhetsrapport för 2025 nämner att den historiska byggnaden "Çoban Mektebi", som ligger bredvid tunnelbanestationen för meteorologin, renoverades och öppnades som Atatürk Ankara National Struggle Museum den 27 mars 2024. Keçiörens artikel på Wikipedia nämner också att byggnaden som användes av Atatürk som högkvarter under förberedelserna för befrielsekriget, och som idag är säte för Meteorologiska institutets huvudkontor, fortfarande används. Det är bäst att fråga museet under bokningen vilken byggnad som avses. Om ni har tid kan ni också besöka kommunens museum; rapporten nämner att det tvåvåningsmuseet berättar om Ankaras tid under nationalkampen och att rummet med balkong där Halide Edip och Adnan Adıvar bodde har rekonstruerats. Kom ihåg att ni befinner er på institutets område; be om tillstånd från guiden innan ni tar bilder. När ni lämnar museet, om det är nära solnedgång, vänd er norrut och titta en sista gång på tornet ni såg i morse; dess silhuett förändras när lamporna tänds. För att ta er tillbaka, ta M