Åtta moskéer från Sultanahmet till Eyüp Sultan.

Sultanahmet Camii, beläget i Fatih, Istanbul, och är en av de mest betydelsefulla exemplen på klassisk osmansk arkitektur. Bygget påbörjades 1609 på order av den osmanska sultanen Ahmed I och färdigställdes 1617. Arkitekten bakom moskén var den berömda arkitekten Sedefkâr Mehmed Ağa. Byggnaden har fått sitt namn efter sultanen som lät bygga den och är känd i västvärlden som "Blue Mosque" (Blå moské) på grund av de blå, gröna och vita nyanserna av İznik-kakel som används i interiören.

Moskén har en unik position inom osmansk moskéarkitektur med sina sex minareter. Den stora centrala kupolen har en diameter på 23,5 meter och når en höjd av 43 meter. Denna kupol vilar på fyra pelare och stöds av omgivande halvkupoler. I de inre dekorationerna har mer än 20 000 handgjorda kakelplattor använts. Mihraben är av marmor och omges av fint utförda kalligrafiska arbeten. Minbar är prydd med estetiska exempel på kalligrafikonst.

Moskéns gård har en portik, vilket är vanligt i osmansk moskéarkitektur. Mellan gården och interiören finns en elegant portal. I nordvästra hörnet av moskén ligger sultan Ahmed I:s grav. Dessutom finns det en medrese, en sultanpalats och en fontän inom byggnadskomplexet.

Sultanahmet Camii är idag både en aktiv plats för tillbedjan och ett viktigt turistmål. Den används särskilt flitigt under Ramadan och vid fredagsböner. Med sin historia, arkitektur och konstnärliga värde är moskén en av Istanbuls symboliska byggnader och ligger inom området "Istanbuls historiska platser" som finns med på UNESCO:s världsarvslista.

Ayasofya är ett unikt mästerverk som reser sig i hjärtat av Istanbul och har bevittnat både den bysantinska och den osmanska perioden. Denna storslagna byggnad, som byggdes som en kyrka av den bysantinske kejsaren Justinianus I år 537, har fascinerat med sin arkitektur och konst i århundraden. År 1453, efter att Fatih Sultan Mehmet erövrade Istanbul, omvandlades Ayasofya till en moské och har under åren berikats med olika tillägg genom osmanska sultaners särskilda intresse. Med sin enorma kupol, mosaiker prydda med fin konst, stora marmorsäulen och mystiska atmosfär är Ayasofya en fascinerande plats som genom historien har varit värd för olika trosuppfattningar och har varit en mötespunkt för kulturer och civilisationer. Idag är denna storslagna byggnad öppen för tillbedjan som en moské, men välkomnar också besökare som ett konst- och historiskt mästerverk, och fortsätter att vara en av de viktigaste symbolerna i Istanbul. När man utforskar Ayasofya är det möjligt att känna historiens spår, föreställa sig de historiska minnen som ekar mellan stenväggarna och bevittna mänsklighetens gemensamma arv.

Rüstem Paşa Camii, Istanbul’s Eminönü-distrikt, Tahtakale-området, och anses vara en av de mest eleganta exemplen på osmansk arkitektur. Mosken byggdes av den osmanska storvesiren Rüstem Paşa år 1561. Arkitekturen tillhör den mest kända osmanska arkitekten Mimar Sinan. Byggnaden har stor betydelse både när det gäller arkitektonisk arrangemang och rikedom av dekoration.

Mosken är belägen på en plats som är byggd ovanpå de omgivande handelsbyggnaderna. I den nedre delen finns butiker, och mosken är byggd på en plattform som höjer sig över dessa byggnader. Denna placering av mosken visar Mimar Sinans skicklighet i att bygga en storslagen struktur på en begränsad yta.

Den mest iögonfallande egenskapen hos Rüstem Paşa Camii är de rika Iznik-keramiska dekorationerna som används på både in- och utsidan. Moskeens interiör är täckt av tusentals handgjorda plattor med växtmotiv från 1500-talet. Dessa plattor, som ofta har motiv av tulpaner, nejlikor och hyacinter, anses av konsthistoriker vara några av de mest sällsynta exemplen på osmansk keramik.

Den centrala kupolen av mosken reser sig på fyra elefantfötter och stöds av halvkupoler som omger rummet. Kupolen är belyst av stora fönster som ger en luftig känsla. Mihraben, minbaren och pulpeten utmärker sig med sin eleganta stenhantverk. Mosken har en enda minaret som återspeglar den klassiska osmanska arkitektoniska stilen.

Rüstem Paşa Camii är inte bara en plats för tillbedjan, utan också ett av de vackraste exemplen på den estetiska dimensionen av osmansk konst och arkitektur. Eftersom mosken ligger i det livliga handelsområdet Eminönü, besöks den under hela dagen av både de som ber och konstentusiaster. Idag är mosken fortfarande aktiv och erbjuder sina besökare både andlig ro och en visuell fest.

Süleymaniye Moské, ligger på en kulle som vetter mot Haliç i Fatih-distriktet i Istanbul och anses vara en av de mest storslagna verken inom osmansk arkitektur. Moskéen byggdes på order av den osmanska sultanen Suleiman den store av den tidens huvudarkitekt Mimar Sinan. Bygget påbörjades 1550 och slutfördes 1557. Mimar Sinan har beskrivit denna byggnad som sitt "mästarverk".

Moskéen utgör centrum för ett stort komplex. Inom detta komplex finns sociala tjänstebyggen såsom medrese, bibliotek, darüşşifa (sjukhus), imarethane (soppkök), badhus och butiker. Moskéen har fyra minareter, två av dem har tre och de andra två har två balkonger. Detta symboliserar att Suleiman den store var den fjärde sultanen på den osmanska tronen och den tionde sultanen totalt.

Den centrala kupolen av Süleymaniye Moské har en höjd av 53 meter och en diameter av 26,5 meter. Kupolen vilar på fyra stora pelare och stöds av halvkupoler på sidorna. Dekorationerna som används i interiören är utformade med en ganska enkel och estetisk förståelse. Målade verk, glasfönster och exempel på kalligrafi är särskilt iögonfallande.

Bakom moskéen finns gravarna av Suleiman den store och hans fru Hürrem Sultan. Dessutom ligger Mimar Sinans grav strax utanför moskéens gård. Moskéen fungerar idag både som en plats för tillbedjan och besöks flitigt av inhemska och utländska turister som kommer till Istanbul. Süleymaniye Moské är en oumbärlig stopp på tillbedjans rutt i Istanbul med sin arkitektur, funktionalitet och historiska betydelse.