Kozakhöjden: Här finns hasselnötsträd och byar på höjderna.

Här är en översättning av texten från turkiska till svenska:

Många besökare som reser till Bergama tillbringar dagen vid Akropolen och Asklepion och återvänder utan att ens titta på berget som reser sig i nordväst. Men den gamla bergsvägen som förbinder Bergama med Ayvalık öppnar sig efter några kurvor till en helt annan vy: pinjeträd som täcker bergens toppar som paraplyer, stenhusbyar utspridda däremellan och granitklippor. Detta är Kozak-höjderna. Denna text handlar inte om den antika staden, utan om höjderna bakom den; ett ställe där man kan tillbringa en dag i skuggan av pinjeträden och vandra mellan byar. Var ligger Kozak och hur högt är det?

Enligt den turkiska Wikipedia beskrivs Kozak-höjderna som en höjd som börjar strax utanför Bergama, ungefär tjugo kilometer från stadens centrum, och sträcker sig mellan Bergama och Ayvalık. Höjderna ligger vid foten av Madra-berget. En researtikel publicerad i tidningen Cumhuriyet beskriver Madra som ett lika viktigt berg som Kaz Dağları för Egeiska kusten, och Kozak som Ayvaliks källa till ren luft. När det gäller höjden ger olika källor olika siffror. Wikipedia och Milliyet nämner en höjd mellan femhundra och ettusen meter över havet, medan Hürriyet skriver att vägen stiger till ungefär niohundra meter och att höjderna sedan öppnar sig framför dig som ett hav. Det geografiska märket från det turkiska patent- och varumärkesverket anger att pinjeträdsskogarna sträcker sig upp till sju hundra och fyrtio meter över havet på de granitrika markerna. Dessa siffror motsäger inte varandra; höjderna är inte en enda slätt, utan en samling byar och skogar med olika höjder. En artikel i Milliyet berättar att namnet Kozak kommer från pinjekottar. Jag kunde inte hitta någon annan källa om namnets ursprung, så det är troligtvis en lokal förklaring. Pinjeträdens hem.

Pinjeträden definierar Kozaks identitet. Med en ansökan från Bergamas handelskammar registrerades "Bergama Kozak Pinjet" som en geografisk ursprungsbeteckning den 10 juni 2011. Den registrerade sorten av pinjet har en fyllig kropp, är stor, ljusbeige och har en mjuk konsistens. Registreringen betonar att produktens kvalitet beror på regionens jord: höjderna är en geologisk plats som tillhör de äldsta delarna av jordens skorpa, en metamorf region med jordar som är lämpliga för pinjeträd, med hög genomsläpplighet och utvecklade på granit, gnejs och skiffer. Eftersom pinjeträd har rötter som tränger djupt ner i marken, krävs djup jord. Medelhavsklimatets nederbörd och fuktighet tillgodoser trädets behov, men som framhålls i registreringen, under torra och extremt varma år kan storleken på nötterna minska och Här är en översättning av texten från turkiska till svenska:

Konarna som samlas från träden kallas "küner" i regionen. De vägs och lagras, tvättas och får sedan ligga en stund innan de sorteras efter storlek. I valsmaskiner separeras skalet från kärnorna. Kärnorna läggs ut i tunna lager i lådor och torkas naturligt i några dagar. Skalen avlägsnas med borstar, ojämnheter plockas bort och slutligen förpackas de. Kontrollen av geografisk märkning utförs av en kommitté som samordnas av Bergamas handelskammar, med deltagande från distriktets jordbrukskontor och jordbruksorganisationen, och den genomförs minst en gång om året. En nyhet från Izmirs skogsförvaltningskontor rapporterar att området står för sjuttio procent av Turkiets produktion av pinjenötter, och beskriver området som Turkiets "lager" av pinjenötter. Denna andel kan variera från år till år beroende på skörden. Skogsförvaltningskontoret berättar att det specialavsedda skogsområdet som tilldelats byns juridiska person i Karaveliler-området har ökat till 662 hektar, och att dessa skogar, som anlades mellan 1992 och 2011, idag ger inkomst till hundratals hushåll. Under skörden av konar klättrar byborna i träd som är flera meter höga. Under de senaste tio åren har skörden minskat. Enligt Anadolu Agency startade Skogsförvaltningen ett projekt 2019, och det konstaterades att *Leptoglossus occidentalis*, en fröskadedjursart som introducerades i Turkiet 2012, har en betydande inverkan på skördeminskningen. Som en del av den biologiska bekämpningen har ägg av parasitoida insekter som bekämpar denna skadedjursart placerats i de markerade träden i Karaveliler. Om du ser markeringar på trädstammarna när du går runt, rör dem inte; det kan vara forskningsträd.

Det enklaste sättet att nå Kozak är att först åka till Bergama. Det finns bussförbindelser från Izmir till Bergama. Kontrollera tidtabellerna för bussarna innan du åker, antingen på busstationen eller via de företag som kör bussarna. Jag har inte hittat någon information om regelbundna kollektivtrafikförbindelser från Bergama till området; Milliyet skriver att det är möjligt att ta en taxi. Om du tänker att området inte bara består av en punkt, utan är ett område med flera byar, är det mest bekväma sättet att ta sig runt antingen med egen bil eller genom att hyra en bil för en dag. Hürriyet beskriver vägen så här: När du lämnar Bergama ser du först en historisk vattenbro, och sedan stiger vägen gradvis upp genom tallskogar och picknickområden. Samma väg fortsätter till Ayvalık. Hürriyet tillägger att "Kozak-vägen" är populär bland terrängfordonsentusiaster och vandrare.

Vad kan man se?

En artikel som publicerades av Yeni Asır under Här är en översättning av texten från turkiska till svenska:

En sevärd punkt längs vägen är statyn av Atatürk, placerad ovanpå en stor sten. Enligt en artikel i tidningen Cumhuriyet lät den pensionerade läraren Süha Şen, som bor i Tyskland, tillverka statyn, och detta är en av de mest besökta platserna i området. Utsikten på omslaget fångar också denna plats: en grusväg, pinjeträd med parasollformade kronor och granitklippor. Kozak är inte bara känt för sina pinjeträd. Enligt en nyhetssändning i BirGün odlades förr i tiden stora mängder av bordsdruvorna "Kozak Siyahı" (Kozak Svart) och "Kozak Beyazı" (Kozak Vit) i området; men eftersom pinjeträden blev mer lönsamma, hamnade vingårdarna i bakgrunden. İzmir kommun och Manisa institut för vinodling har etablerat exempelvisningar för att återuppliva dessa två lokala sorter i Demircidere och Aşağıbey. Om du besöker området i slutet av sommaren kan du stöta på dessa nya vingårdar. En annan aspekt av Kozak är dess granit. Enligt Hürriyet är de närliggande granitgruvorna en viktig inkomstkälla för lokalbefolkningen, tillsammans med jordbruket. Du kan se lastbilar från gruvorna och damm längs vägen; var särskilt försiktig på de smala vägarna.

**Förslag till vandring:**

Jag kunde inte verifiera att det finns en officiell, markerad vandringsled i Kozak. Därför rekommenderar jag korta, självständiga vandringar. Tidningen Yeni Asır föreslår korta promenader och picknickpauser bland pinjeträden, särskilt för familjer med barn; med äldre barn kan tiden förlängas. En praktisk plan kan vara: parkera bilen vid en bytorget eller en säker plats vid vägkanten, följ en av skogsvägarna och vandra bland träden i ungefär en timme, och återvänd sedan samma väg. Sluttningarna täckta av barr är hala; använd skor med bra grepp. Rikta vandringen mot de öppna skogsvägarna, inte mot pinjeträden; träden är en inkomstkälla för byborna, och rör inte kottarna. Enligt Hürriyet är området lämpligt för naturvandringar, fotografering, observation av växter och fåglar. De breda, platta topparna på pinjeträden kan se enhetliga ut i dagsljuset; tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen blir träden skuggigare, och strukturen på granitklipporna blir tydligare. Välj dessa tider för fotografering.

**Säsong och tid på dygnet:**

Kozaks höjd ger en märkbar svalka under sommaren jämfört med Bergama; enligt artikeln i Cumhuriyet är området en tillflyktsort för dem som är trötta på värmen i staden. Våren är idealisk för vandringar i skogen. Hösten kan vara den mest livliga tiden på året i området; en nyhetssändning i tidningen beskriver skördetiden i byarna under hösten. Den här artikeln föreslår att man avsätter en hel dag för att utforska platån, och att den antika staden förtjänar en egen dag. För att lära känna regionen:

"Kozak"-bordet serveras med pistagenötter. Artikeln i "Cumhuriyet" nämner den lokala fistikgodisen och det speciella teet med rostade pinjenötter. "Hürriyet" skriver att bröllop, som är vanliga på landsbygden under sommaren, är ett av de bästa sätten att lära känna regionen. Antalet butiker och verksamheter är begränsat i byarna, så om du vill köpa lokala produkter, leta efter dem på bytorget och hos lokala producenter längs vägen.

Praktiska tips:

* Precis som "Yeni Asır" varnar för, finns det inte samma utbud av service på platån som i staden, så ta med dig vatten, mat och allt som behövs för barnen från Bergama.
* Ta med bekväma skor, hatt, solskyddsmedel och extra kläder.
* Risken för skogsbränder är hög under sommaren, så tänd inte eld i skogen, släng inte fimpar och använd endast de utsedda picknickområdena.
* Plocka inte kottar eller pistagenötter från träden; stora delar av skogen är en inkomstkälla för lokalbefolkningen.
* Be om tillstånd innan du fotograferar människor i byarna.

Källor:
* Wikipedia, Kozak-platån, https://tr.wikipedia.org/wiki/Kozak_Yaylas%C4%B1
* Türk Patent ve Marka Kurumu, Bergama Kozak pinjenötter, geografiskt ursprungsbeteckning, https://ci.turkpatent.gov.tr/Files/GeographicalSigns/883c3883-9511-46ba-8df7-4cd4c4ba2c2c.pdf
* İzmir Orman Bölge Müdürlüğü, Pinjeskogarna på Kozak-platån blir en inkomstkälla för skogsborna, https://www.ogm.gov.tr/izmirobm/haberler/kozak-yaylasinda-fistikcami-ormanlari-orman-koylusune-gelir-kapisi-oluyor
* Anadolu Ajansı, Biologisk bekämpning av pinjenötsskadedjur på Kozak-platån, https://www.aa.com.tr/tr/yesilhat/dogal-yasam/kozak-yaylasindaki-cam-fistigi-zararlisiyla-biyolojik-mucadele/1815777
* Hürriyet Seyahat, Bergama, födelseplatsen för många första gånger, https://www.hurriyet.com.tr/seyahat/ilklerin-anayurdu-bergama-41783637
* Cumhuriyet, Kozak-platån, en pinjenötsparadiso vid Madra-berget, https://www.cumhuriyet.com.tr/yazarlar/nilay-kucuk/madra-daginin-fistik-cenneti-kozak-yaylasi-2110452
* BirGün, Kozak-druvorna föds