Hoppa till huvudinnehållet
Radar Türkiye
Upptäck evenemang i appen
Öppna
Radar Türkiye
I Silivri kan man smaka på Kale Yarı, Paşa-moskén och yoghurt med valnötter.
Kulturell

I Silivri kan man smaka på Kale Yarı, Paşa-moskén och yoghurt med valnötter.

Inga betyg ännu

Logga in för att gilla och betygsätta

Silivri är den västligaste stadsdelen i Istanbul. Många passerar genom den på vägen till Edirne, men de som stannar till och utforskar stadens gamla centrum möts av en historia som sträcker sig över två tusen år.

Silivri, İstanbul
Kulturell
Radar Editör
24 september 2026

Om resan

Silivri är den västligaste stadsdelen i Istanbul. Många passerar genom den på vägen till Edirne, men de som stannar till och utforskar stadens gamla centrum möts av en historia som sträcker sig över två tusen år. Enligt information från Silivri kommun har staden, som under antiken hette Selymbria, bevarat sin betydelse genom tiderna tack vare sin naturliga hamn och sitt läge längs viktiga handelsvägar. Idag finns det en park omgiven av murar, en byggnadskomplex från 1500-talet, en lång stenhällbro från Kanuni-perioden och en yoghurttradition som närmar sig ett och halvt sekel. Det är en utmärkt utflykt för dem som vill kombinera historia, hav och god mat på en dag, utan att behöva resa alltför långt från Istanbul.

Enligt kommunen ligger Silivri cirka 67 kilometer väster om Istanbuls centrum, vid Marmarahavets kust. Det enklaste sättet att ta sig dit är med bil längs D-100, även känd som E-5. Var beredd på trängsel under morgontimmarna på helgerna och starta resan tidigt. Om du reser med kollektivtrafik kan du ta tunnelbanan till den västligaste hållplatsen, Avcılar eller Beylikdüzü. IETT:s busslinjer, till exempel 303A, går mellan tunnelbanans västligaste ände och Silivri. Kontrollera IETT:s aktuella linjeinformation innan du reser, eftersom linjenummer och tidtabeller kan ändras. När du väl är framme i staden ligger fästningen och moskén i det gamla centrumet inom gångavstånd från varandra, medan bron kräver en kort bilresa.

**Fästningen Selymbria på toppen av berget**

Börja dagen med att besöka fästningen som ligger på toppen av berget. Enligt information från Kulturinventariet är det okänt vem som byggde de första murarna; det antas att staden ursprungligen skyddades av en enkel mur som successivt utökades under århundradena. Efter att ha gift sig med Eudoxia lät den bysantinske kejsaren Arkadius (377-408) bygga om fästningen för att hedra sin fru och bytte tillfälligt stadsnamnet till Eudoxiapolis. Enligt samma källa reparerades murarna under Justinianus på 500-talet, och senare under Konstantinos V och Mikhael III, och slutligen renoverades de under Bayezid II. De flesta av ruinerna som du kan se idag dateras till perioden mellan 900- och 1200-talet. Det är lättare att utforska fästningen om du har en bild av dess plan i åtanke. Murarna omger ett rektangulärt område, men den södra sidan saknas eftersom den sluttar ner mot havet i en klippa. Den västra sidan är cirka 370 meter lång, den norra sidan 350 meter och den östra sidan 310 meter. Stadens huvudingångar låg på den norra sidan och ledde till Via Egnatia. Enligt uppgifter från Här är en översättning av texten till svenska:

Gå runt bland gravstenarna, inskrifterna och informationsskyltarna; det finns även tvåspråkiga informationsskyltar i parken. Var medveten om att det inte finns många bevarade byggnader från slottet, utan det som främst är värt att se är platsen i sig och de kvarvarande monumenten. I parken finns en anläggning där man kan sitta och dricka te, samt en rekreationsområde. Piri Mehmed Paşa-moskén och komplexet.

När du går ner från slottet kommer du till stadens ursprungliga ottomanska struktur. Enligt TDV Islamic Encyclopedia föddes Piri Mehmed Paşa omkring 1463 i Konya, blev Yavuz Sultan Selims storvezir år 1518 och fortsatte i den rollen under de första åren av Kanuni Sultan Suleymans regeringstid. År 1523 avsattes han från sin post och drog sig tillbaka till sin gård i Silivri, där han dog i slutet av 1532. Hans grav finns i trädgården till den moské han lät bygga. Komplexets stiftelseurkund från 1521 beskriver en omfattande samling byggnader som inkluderar en moské, en skola, ett gästhus, ett mathem, en skola för barn, ett bageri, butiker och ett observatorium. Av dessa har moskén, gästhuset, barnskolan och observatoriet bevarats. Inskriften vid huvudingången dateras till åren 1530-31. Moskéns arkitekt är inte helt känd; inskriftens datum sammanfaller med åren då Acem Ali var ledande arkitekt. Moskén, som står på en upphöjd plattform nådd via några trappsteg i mitten av den stora innergården, är byggd enligt en plan som kallas "zaviye" eller "tabhane". Framför den finns en veranda med fem valv, som vilar på fyra kolonner med utsmyckade kapitäl. Taket består av fem små kupoler, varav den i mitten är något högre än de andra. Inuti täcks det centrala, kvadratiska utrymmet av en kupol med en diameter på 11,90 meter. På vardera sidan finns små rum med kupoltak. Studera inskriptionen "Ayetü'l-kürsi" i mitten av huvudkupolen och de dekorativa detaljerna runt fönstren; de dekorativa detaljerna har renoverats på senare år. Basen av minareten är från den ursprungliga perioden, medan den övre delen byggdes om 1765-66 av Sadeddin Bey, som var förvaltare av komplexet. Den tvåvånings stenbyggnaden på östra sidan av moskén är barnskolan. Byggnaden, som sträcker sig längs den östra sidan av innergården och är 13 x 47 meter, är den byggnad som i stiftelseurkunden kallas "imaret han" (mathem). Titta också på sarkofagerna och gravstenarna i trädgården på den kibla-sidan; Piri Mehmed Paşa och hans sons sarkofager finns i nordvästra hörnet av denna gravplats.

Den tre Enligt kommunens information är husets rum inredda för att återspegla tre generationer: bottenvåningen representerar åren 1923-1930, övre våningen representerar 1950- och 60-talen, och barnrummet representerar 1970- och 80-talen. En stor del av föremålen som ställs ut kommer från familjer som berördes av befolkningsutbytet. I utställningshallen på bottenvåningen finns fotografier av fartyget Gülcemal, som anses vara en symbol för befolkningsutbytet. Museet är gratis och stängt på måndagar.

**Silivri-yogurten, känd för sin grädde**

Silivris namn är mest känt för sin yoghurt. Ett geografiskt märke som registrerades av det turkiska patent- och varumärkeskontoret år 2022, i Silivri kommuns namn, berättar att denna tradition går tillbaka till 1870-talet. Yoghurten, som tillverkades i mejerier som enbart användes för att göra yoghurt, transporterades via havet till Istanbul. När grädden separerades under transporten utvecklade hantverkarna sina egna metoder för att bevara grädden. Från och med 1930-talet började yogurten också skickas till större städer som Izmir och Ankara. Enligt dokumentet är Silivri-yogurten en yoghurt gjord av komjölk, fårmjölk eller buffelmjölk, med en gulaktig färg, tjock konsistens och ett tjockt lager av grädde på toppen. Mjölken kokas länge, hälls upp i behållare från höjd och genomgår en andra uppvärmning, kallad "gräddning". Den fermenteras i glas- eller lerkrukor och säljs i samma behållare. I distriktet anordnas en yoghurtfestival sedan 1961; följ Silivri kommuns meddelanden för att få information om festivalens datum.

**Selimpaşa och kusten**

Silivri distrikt har en kuststräcka på cirka 45 kilometer längs Marmarahavet. På återvägen, stanna till i Selimpaşa, som ligger 13 kilometer öster om Silivri. Denna plats, som under bysantinska tiden var känd som Epibates, är idag ett populärt sommarresmål med sin långa sandstrand. I Selimpaşa anordnas också en festival för melongroner och okra.

**Föreslagen dagstur**

* På morgonen, besök Kalepark; en timme räcker för att utforska murarna och de historiska byggnaderna.
* Gå till Piri Mehmed Paşa-moskén; planera ditt besök utanför bönetiderna.
* Glöm inte att äta en skål Silivri-yogurt till lunch.
* På eftermiddagen, besök Utbytesmuseet och fortsätt sedan med bil till 32-bågade bron.
* På kvällen, när du är på väg tillbaka till Istanbul, stanna till vid kusten i Selimpaşa.

**Säsong och tid på dygnet**

Enligt kommunens - Bron (eller gångbron) är utomhus och kan besökas dagligen; ta med hatt och vatten under sommaren. - Fästets södra sida är en brant klippa; håll dig borta från kanten om du besöker platsen med barn.
Källor:

Plats - I Silivri kan man smaka på Kale Yarı, Paşa-moskén och yoghurt med valnötter.

Reseinformation
StadSilivri, İstanbul
TypKulturell
Datum24 september 2026
KällaRadar Editör
Radar TürkiyeFörfattareRadar TürkiyeBesök källaVägbeskrivning