
En förvisad prins, en nationalpoet och köttbullar i Tekirdağ.
Logga in för att gilla och betygsätta
Tekirdağ är en stad som ligger vid Marmarahavets norra kust, belägen på sluttningar som sträcker sig ner mot havet. Staden, som under medeltiden var känd som Rodosto, kallades först Rodosçuk under osmanska riket, och från 1700-talet och framåt kallades den Tekfurdağı. Under de tidiga åren av republiken fick den sitt nuvarande namn.
Om resan
Tekirdağ är en stad som ligger vid Marmaras nordkust, byggd på sluttningar som sträcker sig ner mot havet. Staden, som under medeltiden var känd som Rodosto, fick under osmanska tiden först namnet Rodosçuk, och från 1700-talet kallades den Tekfurdağı, innan den fick sitt nuvarande namn under republikens första år. I stadens centrala delar ligger intill varandra en sadrazams komplex från 1500-talet, ett hus där den ungerska nationalhjälten vistades i exil, ett museum tillägnat Namık Kemals minne och ett museum som visar fynd från thrakiska härskare. Du kan enkelt promenera runt till alla dessa platser och avsluta dagen med att smaka på den lokala köttfärsen.
**Resa till Tekirdağ från Istanbul:**
Du kan nå Tekirdağ från Istanbul med intercitybuss eller bil, med utsikt över Marmaras kust. Om du har besökt Silivri följer du samma väg. De som reser med buss kan ta lokala bussar från Tekirdağ busstation till centrum. Enligt "Kulturportalen" kan du nå Namık Kemal-monumentet med dessa bussar, och monumentet ligger inom gångavstånd från centrum. Kontrollera bussbolagens aktuella tidtabeller och restider innan du reser. När du väl är i staden behöver du inte använda bilen; alla sevärdheter ligger centralt och är nära varandra.
**Rüstem Paşa-moskén och Bedesteni (marknadsplats):**
Börja dagen med att besöka stadens äldsta stora byggnad. Enligt TDV Islamic Encyclopedia bestod Rüstem Paşa-komplexet, som byggdes av sadrazam Rüstem Paşa, av en moské, en medresa (religiös skola), ett bibliotek, ett dubbelt badhus, en bedesteni, ett karavansaralj och ett imaret (gästhus). En inskription vid ingången anger Rüstem Paşas namn och året 1553; en annan inskription berättar att moskén restaurerades av sultan Abdülmecid år 1841. I källor som listar verk av Mimar Sinan nämns endast moskén, medresan, imaretet och karavansaraljen från komplexet. Därför antas det att inte alla byggnader är hans verk och att de färdigställdes vid olika tidpunkter. Av det som finns kvar idag är moskén och bedestenin. De andra byggnaderna har antingen delvis eller helt försvunnit. Moskén är kvadratisk med en kupol och är byggd av huggen sten. Framför den finns en dubbel veranda och en minaret med ett enda balkong på norrsidan, cirka 34 meter hög. Vid ingången kan du se trädörrar med inläggningar av pärlemor och elfenben. Inuti kan du beundra stuckdekorationer med blom- och rankmotiv som pryder kupolens kanter och mittparti. Dessa dekorationer är från Abdülmecid-perioden och ersatte de ursprungliga målningarna. Studera också den nischade mihraben och den enkla marmorpredikstolen med geometriska mönster. Fontänen i gården, Här är en översättning av texten till svenska:
Madrassan, som ligger cirka 5,5 meter nedanför gatan, har idag endast sina murar kvar. Planera ditt besök utanför bönetiderna. Klä dig respektfullt, med axlar och knän täckta. Kvinnliga besökare bör täcka håret. Ta av dig skorna vid ingången och var tyst inomhus. Namık Kemal-huset.
Den patriotiske poeten Namık Kemal föddes 1840 i Tekirdağ. Huset där han föddes finns inte längre kvar. Enligt Kulturportalen restes ett marmormonument 1908 för att symbolisera hans födelseort, och detta monument står idag i trädgården till kommunhuset i Süleymanpaşa. Namık Kemal-huset i Ortacami Mahallesi byggdes av Tekirdağ Provincialförvaltning och Namık Kemal-föreningen, med inspiration från de gamla husen i Tekirdağ, och invigdes den 21 december 1993. Det trähusliknande huset, som ligger i en stor trädgård, har sex rum. Enligt utbildningsministeriets guide för lärande utanför skolan, visar rummen fotografier av Namık Kemals familj, dokument, nyhetsartiklar och gamla fotografier av Tekirdağ. Köket, det främre rummet och sovrummet är inredda med föremål från regionen, och i källaren finns ett bibliotek. Att se divanerna, bröllopskistorna och de bröllopskläder som är typiska för Tekirdağ är ett bra sätt att förstå vardagslivet i ett gammalt trakiskt hus. Enligt guiden är inträdet gratis, men donationer är välkomna. Tekirdağ arkeologiska och etnografiska museum.
Museet, som ligger i en byggnad som ursprungligen var guverneringsresidens och byggdes 1927, grundades 1967. Enligt Tekirdağ Provincialförvaltning för kultur och turism flyttades museet till denna byggnad och öppnades 1992 under namnet Tekirdağ arkeologiska och etnografiska museum. I entréhallen ställs statyer, steler och inskrifter från antika städer i provinsen, framför allt från Perinthos (dagens Marmara Ereğlisi). En av museets mest omtalade avdelningar är de trakiska gravarna. Skelettet, som hittades i Harekattepe-tumulusen och sägs tillhöra en kung från Odrys-dynastin, ställs ut tillsammans med gravfynd och en krona. Gravkammaren från Naip-tumulusen, som tillhörde en trakisk prins, har återskapats i naturlig storlek, och bredvid den finns gravföremål som silverkärl, smycken, en lykta, ett sköld och en ljusstake. Kratern som föreställer scenen från Homeros Iliaden, där Trojas kung Priamos återfår sin sons, Hektors, kropp, är ett annat måste-se. På övervåningen finns en etnografisk sal med lokala kläder, handvävda textilier från Karacakılavuz och ett Tekirdağ- Här är en översättning av texten från turkiska till svenska:
Kelemen Mikes och andra liknande personer bosatte sig i närliggande gator och skapade därmed ett ungerskt kvarter i staden. Enligt Kulturportalen är byggnaden, som är ett gammalt turkiskt hus, omvandlad till ett museum av den ungerska regeringen och öppnade den 25 september 1982. Äganderätten till byggnaden och dess inventarier tillhör den ungerska regeringen. Enligt informationen som sammanfattas på Wikipedia är det ett trähus med tre våningar, och det har rekonstruerats baserat på interiörbilder från 1906. Många av föremålen som ställs ut är kopior av originalen. Gästrummet på andra våningen anses vara husets vackraste rum, med sin snidade trätak, fönster med färgat glas och väggar målade med ungerska folkmotiv. Det är också i detta rum som Mikes skrev sina "Brev från Turkiet". Den traditionella trädörren, utformad i Sekel-stil, som finns framför huset, installerades år 2005.
Tekirdağ-köfte
Prova köften som fått sitt namn från staden till lunch. Ett geografiskt märke, registrerat av det turkiska patent- och varumärkesverket år 2020 i namn av Tekirdağ Handelskammare, beskriver hur köften började tillverkas för ungefär ett sekel sedan i Tekirdağ av en hantverkare med en unik metod. Enligt dokumentet tillverkas köften av kött från ungtjurar som betar på ängarna i provinsen, tillsammans med gammalt vetebröd som bakats i vedugn, röd lök, vitlök, nötfett, kummin och svartpeppar. Deggen får vila kallt i 18 till 24 timmar innan den formas, vilket ger köften dess elastiska konsistens. Tillagningen beskrivs också: den grillas på ett vågigt galler över kol, och vänds kontinuerligt tills den får en färg som liknar mjölk. En portion innehåller tio köfte, samt en kryddig sås, grillad paprika och tomat, skivad lök och persilja. Företag som använder det geografiska märket måste ha det synligt, så du kan kontrollera det när du väljer köfte.
Kvällspromenad vid kusten
Rakoczi-museet ligger på en kulle med utsikt över havet. Innan kustvägen anlades var huset närmare havet. Avsluta dagen med en promenad längs kusten. Provinsen Tekirdağ har en kuststräcka på cirka 130 kilometer längs Marmarasjön.
Föreslagen dagstur:
- Besök morgonen Rüstem Paşa-moskén och basaren.
- Promenera till Ortacami-kvarteret och besök Namık Kemal-huset; på vägen tillbaka, stanna till vid monumentet i kommunens trädgård.
- Ät Tekirdağ-köfte till lunch.
- Besök eftermiddagen Arkeologi- och etnografimuseet och Rakoczi-museet, som ligger nära Rak - Kontrollera aktuella öppettider för Arkeologi- och etnografimuseet och Rakoczi-museet på muse.gov.tr och på webbplatsen för Tekirdağs kultur- och turistmyndighet.
- Mat och dryck är inte tillåtet inne i Namık Kemal-huset.
- Stadens centrum är kuperat; använd bekväma skor.
Källor:
- TDV Islamiska encyklopedin, artikeln om Rüstem Paşa-komplexet (Tekirdağ), https://islamansiklopedisi.org.tr/rustem-pasa-kulliyesi--tekirdag
- Turkiets kulturportal, Rüstem Paşa-marknaden, https://www.kulturportali.gov.tr/turkiye/tekirdag/gezilecekyer/rustem-pasa-bedesteni
- Tekirdağ kultur- och turistmyndighet, Museer och historiska platser, https://tekirdag.ktb.gov.tr/TR-75836/muzeler-ve-orenyerleri.html
- Turkiets kulturportal, Rakoczi-museet, https://www.kulturportali.gov.tr/turkiye/tekirdag/gezilecekyer/rakoczi-muzesi
- Turkiets kulturportal, Namık Kemal-monumentet, https://www.kulturportali.gov.tr/turkiye/tekirdag/gezilecekyer/namik-kemal-aniti-1
- MEB Utbildningsmiljöer utanför skolan, Suleymanpaşa Namık Kemal-huset, https://okuldisiogrenme.eba.gov.tr/place-detail/suleymanpasa-namik-kemal-evi-muzesi-7165
- Turkiska patent- och varumärkesmyndigheten, geografisk indikering för Tekirdağ-köttbullar, https://ci.turkpatent.gov.tr/Files/GeographicalSigns/a280d13c-494e-4e95-abf5-2089e1b3cdfc.pdf
- Wikipedia, Rakoczi-museet, https://tr.wikipedia.org/wiki/Rako%C3%A7i_M%C3%BCzesi
- Wikipedia, Namık Kemal-huset, https://tr.wikipedia.org/wiki/Nam%C4%B1k_Kemal_Evi_M%C3%BCzesi
- Wikipedia, Tekirdağ, https://tr.wikipedia.org/wiki/Tekirda%C4%9F
