Yazılıkaya Midas Anıtı

Midas-monumentet, beläget i Yazılıkaya-byn i Han-distriktet, söder om Eskişehir, är det mest imponerande exemplet på frygiska klippfasader. Monumentet är hugget in i en klippformation som sticker ut framåt, och ligger vid nordöstra sluttningen av Midas-platån, som ansågs vara ett av de viktigaste religiösa centra för frygerna. Namnet kommer från ordet "Midai" som finns i en frygisk inskription i det övre vänstra hörnet. Den lokala befolkningen kallar monumentet för Yazılıkaya (inskriftenklippan) på grund av de inskriptioner som finns på det, och båda namnen används idag. Monumentet är 17 meter högt och 16,5 meter brett. Höjden från marken varierar mellan 1,20 och 1,80 meter. Fasaden är utformad som en tempelfasad. På toppen finns en akroter bestående av två cirkulära element. Fasaden och väggen är täckta av ett tätt mönster av geometriska motiv. Enligt engelska Wikipedia imiterar dessa abstrakta mönster beklädnaden på byggnader. I mitten av fasaden finns en stor nisch som symboliserar en dörr. Enligt Kulturportalen var denna nisch platsen där statyn av den stora gudinnan Matar placerades under ceremonier. Det finns tre frygiska inskriptioner på monumentet, och även om de kan läsas har deras betydelse inte kunnat fastställas med säkerhet. Den första inskriptionen är belägen i det övre vänstra hörnet, huggen i en båge på den utjämnade klippan, och är 11 meter lång. Bokstäverna är nästan 45 centimeter höga, och orden "Ates" och "Midai" förekommer i denna inskription. Enligt engelska Wikipedia säger inskriptionen att Ates, son till Arkias, ägnade monumentet till Midas. Den andra inskriptionen är belägen ovanför den högra sidan av ramen och är 4,75 meter lång. Den tredje inskriptionen är belägen inuti nischen till vänster om monumentet, och sträcker sig från den vänstra väggen till den bakre och högra väggarna. Det finns också några grova inskriptioner runt nischen, som är svåra att urskilja med blotta ögat, och som innehåller namnet Matar. Monumentets ålder varierar beroende på källan. Kulturportalen daterar det till början av 600-talet f.Kr. Svenska Wikipedia anger 600-talet f.Kr., medan engelska Wikipedia föreslår mitten av 700-talet f.Kr. Det som är säkert är att monumentet är ett av de äldsta och största av de stora klippmonumenten i västra Frygien. Europeiska resenärer upptäckte monumentet i början av 1800-talet. W. M. Leake och hans vänner undersökte monumentet år 1800, och G. Koehler gjorde en grov skiss. År 1834 ritade Charles Texier en gravyr av monumentet; källor Platonens terrasser, huggna ur berget, samt två tunnlar som leder nerför stenfyllda trappor, och stora bergsbrunnar i sydväst kan ses. Ungefär 200 meter sydväst om monumentet står det ofärdiga monumentet, som är 7 meter högt. Dess arkitektoniska element är oproportionerliga, vilket tyder på att fasaden lämnades ofärdig trots att den var planerad att slutföras. De omgivande fästningarna Akpara, Pişmiş, Gökgöz och Kocabaş övervakade vägarna som ledde till bosättningen från ovan. Den bästa tiden att besöka är på morgonen, eftersom fasaden vetter mot öster och får först solljuset, vilket framhäver detaljerna. Börja med att betrakta hela fasaden från öppningen mittemot monumentet, och gå sedan närmare för att följa inskriptionen i det övre vänstra hörnet. Följ sedan stigen upp till platån och utforska altarna, tunnlarna och brunnarna. Bär stadiga skor eftersom marken är stenfylld. Kulturportalen skriver att Yazılıkaya ligger ungefär 80 kilometer från Eskişehir. Provinsstyrelsen för kultur och turism anger att byn nås via en 30 kilometer lång asfalterad väg från Seyitgazi. Eftersom den arkeologiska platsen ligger avlägset, i en landsbygdsvall, bör du planera ditt besök och ta hänsyn till restiden. Kontrollera besöksförhållandena för den arkeologiska platsen hos provinsstyrelsen för kultur och turism innan du åker.