Sobesos Antik Kenti

Sobesos presenterar en helt annan bild av Kappadokien för besökare som är bekanta med de klipphuggna bosättningarna; här är byggnaderna inte huggna ur berget, utan byggda av sten på öppen mark. Den antika staden ligger ungefär 23 kilometer söder om Ürgüp, strax sydost om byn Şahinefendi. Ruinerna ligger nära källan till Damsa-floden, och lokalbefolkningen kallar området Örencik. Enligt Wikipedia är Sobesos en bosättning som ligger vid början av Soğanlı-dalen, på bördig mark. Staden fick sin uppmärksamhet år 2002, när personer som utförde olagliga utgrävningar av en slump hittade en byggnad med mosaiker, vilket ledde till att officiella utgrävningar påbörjades. Utgrävningarna genomfördes av Nevşehir Arkeologiska Museet under perioderna 2002-2005 och 2010-2011. Under senare år fortsattes arbetet under ledning av professorer från Nevşehir Hacı Bektaş Veli-universitetet. När ruinerna först upptäcktes, trodde man att de tillhörde huvudstaden i Kappadokiens kungarike, men denna uppfattning övergavs eftersom det inte fanns några bevis som stödde den. Namnet Sobesos förekommer endast i en lista från perioden då den bysantinske kejsaren VI. Leon regerade, och det finns inte i senare listor. Konsthistorikern Can Erpek, som har studerat området, betonar särskilt att det inte finns något skriftligt dokument som bevisar att platsen är Sobesos. Enligt forskning grundades bosättningen under 400-talet e.Kr., och det är inte säkert när den övergavs. Under bysantinska tiden passerade en regional väg som sträckte sig från Mavrucan-floden till Ürgüp och vidare till Kızılırmak-floden genom denna bosättning. Enligt Erpek fortsatte denna väg via dagens Taşkınpaşa till Ürgüp, och därifrån vidare mot Avcılar och Göreme. Eftersom det inte finns mycket kvar från stora romerska städer som Kayseri och Aksaray, anses Sobesos vara ett viktigt område som ger sällsynt information om Kappadokiens sena antik tid. Den mest intressanta delen av staden är villan med mosaiker. Denna tvåvåningsbyggnad tros ha byggts av en av Kappadokiens välbärgade aristokrater. Golvmosaikerna är gjorda av färgade stenar och glasbitar, och innehåller geometriska mönster som meander, åttkantiga stjärnor och flätor. Byggnaden användes senare i religiösa syften, och en kyrkogård anlades runt omkring. Mosaikerna kan ses under ett skyddstak, från gångvägarna. Badhuset, som ligger i norra delen av bosättningen, är en "L"-formad variant av de typiska romerska badhusen. Besökare kan se omklädningsrummet, två kalla rum, ett varmt rum, ett tempererat rum och ett ångrum. Badhuset värmdes med ett hypocaust-system, som cirkulerade varm luft under golvet. I omklä Enligt utgrävningsledarens uppgifter presenterar Sobesos en klassisk stadsplan där civil, offentlig och religiös arkitektur är utspridd över ett öppet område, och är därmed unikt för Nevşehir. På platsen har man hittat spår av bosättningar som sträcker sig inte bara till romersk tid, utan också till neolitikum och bronsåldern. Ytundersökningar i området har också resulterat i fynd av keramikfragment. Utgrävningsledaren säger att framtida fynd kan komma att förändra vår nuvarande kunskap avsevärt. Ett naturligt sätt att besöka är att börja med mosaikerna i villadistriktet och sedan gå norrut till badet. Eftersom området är öppet och utan skugga är det bäst att besöka tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen under sommarmånaderna. Kontrollera aktuella besöksvillkor hos Urgup Museum och Kultur- och Turismministeriet. Sobesos nås med bil via vägen som går från Urgup i riktning mot Şahinefendi; det är också möjligt att ta vägen via Mustafapaşa.