Sille

Sille är en historisk bosättning som ligger cirka 7 kilometer nordväst om Konya, belägen på båda sidor av en djup och smal dal. Idag är det en stadsdel som tillhör distriktet Selçuklu. Kulturportalen beskriver Sille som en unik plats med sin civilarkitektur som smälter samman med det naturliga landskapet, dess bebyggelse, vingårdar och trädgårdar. Området har varit bebott sedan frigernas tid och har varit en viktig bosättning sedan bysantinska tiden. Seljukerna, Karamanoğullarna och ottomanerna har också lämnat spår i Sille som finns kvar än idag. Det finns olika förklaringar till namnets ursprung. Enligt Wikipedia kan namnet komma från Silenos i grekisk mytologi eller från ett ord som betyder "vatten som skummar". Enligt en nyhetsartikel från NTV år 2018 säger professor Ahmet Çaycı från Necmettin Erbakan-universitetet att namnet kommer från ordet "Sylla", som betyder "vattenandar". Sille ligger mellan Karabuğa-bergen och Küçük Gevele, i en dal som skapats av Sille-floden, på en höjd av cirka 1115 meter över havet. Floden rinner från norr till söder och delar bosättningen i två delar. Husen är placerade i trappsteg längs dalens sluttningar. Floden är en oregelbunden flod med risk för översvämningar, varför Sille-dammen byggdes mellan 1953 och 1960 för att reglera vattenflödet och skydda mot översvämningar. I dalens botten växer poppel- och videbuskar, medan sluttningarna domineras av stäppvegetation. Bosättningens karaktär definieras av fontäner, badhus, broar och traditionella stenhus som finns kvar från seljuk- och ottomanska perioderna. Enligt Kulturportalen är de cirka fyrtio grottorna som är uthuggna i bergen i den södra delen av Sille, och som har använts som bostäder och platser för tillbedjan, bland de viktigaste historiska monumenten i området. Sille är byggt med lokalt tillverkad sten. "Sille-stenen", som är av vulkaniskt ursprung, är känd för sin värmebeständighet och har använts i många gamla byggnader i Konya. Enligt Kulturportalen är även väggarna i Karatay-medresan byggda av Sille-sten. Subaşı-badhuset i marknadsområdet är en byggnad från 1800-talet under den ottomanska perioden, bestående av två varma bad, två tempererade bad och en vattenreservoar. Enligt en studie publicerad av Seljuk-universitetet år 2020 är de varma och tempererade delarna täckta med tegelkupoler, medan vattenreservoaren är täckt med ett valvbåg. Enligt nyhetsartiklar från 2018 har badhuset restaurerats av Seljuk kommun och överlämnats till Arkitekters förening för att användas som ett arkitekturmuseum. En av de sevärdheter som finns i dalen är den gamla vattenbron, som kallas "Djävulsbron" av lokal Under befolkningsutbytet 1923-1924 flyttade den grekiska befolkningen till Grekland, och invandrare från regionerna Kozana och Florina bosatte sig i Sille. Enligt engelska Wikipedia grundade många av de som flyttade en by som heter Nea Silata i Halkidiki. Enligt uppgifter från 2022 har stadsdelen en befolkning på 1191 personer. Sille är också känt för sina hantverk, som vävning, keramik och tillverkning av ljus. Sille-mattorna, vävda med en naturlig gul färg framställd från växten *Cehri*, är en av regionens mest kända produkter. Idag är det bara ett fåtal av dessa vävstolar som är i bruk. Sille utsågs 2001 till ett skyddat område. Ett bra sätt att besöka är att börja från torget längst ner i dalen och sedan vandra uppåt längs gatorna på båda sidor av floden. När man tittar tillbaka från sluttningen öppnar sig en vidunderlig utsikt där stenhusen, broarna och vingårdarna i dalen syns i samma bild. Eftermiddagssolen lyser upp dalens västliga sida, och stenens färg ser varmare ut under den tiden. Enligt Kulturportalen är det enkelt att ta sig till Sille med buss, minibuss, taxi eller privat bil. Eftersom vissa av gatorna är branta och belagda med stenar är det viktigt att bära bekväma skor.