Paşabağları Peribacaları

Paşabağları ligger längs vägen mellan Göreme och Avanos och är ett område där många av Kappadokiens mest kända "fenikformade" klippformationer finns. Enligt Kulturportalen ligger området på höger sida av vägen mellan Göreme och Avanos, ungefär en kilometer in från vägen. Området, som tidigare kallades "Prästernas dal", är idag känt som Paşabağları. Tillsammans med det närliggande Zelve utgör Paşabağları en del av det kulturarvsområde som tillhör Kultur- och Turismministeriet, känt som Zelve-Paşabağları. Det som skiljer Paşabağları är formen på de fenikformade klipporna. Här står klippformationer med två eller till och med tre "huvuden" som växer ut från en enda stam, och varje "huvud" bär en mörk, hård stenförsedd "hatt". Enligt beskrivningen från provinsstyrelsen är detta en av de platser där man kan se den största koncentrationen av dessa flerhuvudiga klippformationer, som har blivit ett symbol för Kappadokien. Historien om dessa formationer började för miljontals år sedan. Vulkanutbrott från bergen Erciyes, Hasan och Göllüdağ täckte området med tjocka lager av aska, vulkanisk sten och lava. Ibland täcktes det mjuka vulkaniska materialet av ett hårdare och mer motståndskraftigt berg. Regn, smältvatten, översvämningar och vind eroderade gradvis det mjuka lagret, medan det som låg under det hårda berget eroderades långsammare, vilket resulterade i de kända konformade klipporna. "Hatten" på klippan avgör dess livslängd. Om den hårda stenen på toppen faller av, blir klippan oskyddad och eroderas snabbt tills den försvinner. När du promenerar genom Paşabağları kan du se att vissa klippor har förlorat sina "hattar", medan andra fortfarande står stadigt. Denna skillnad gör det möjligt att observera olika stadier av samma geologiska process sida vid sida. Var också uppmärksam på färgerna på klipporna. Stammen är i ljusa krämfärger och beige, medan "hattarna" är mörkare, i grå och brun. Denna färgskillnad är det tydligaste tecknet på att två olika bergarter ligger ovanpå varandra. När eftermiddagssolen sänker sig blir slitage och små fördjupningar på ytan av klipporna mer framträdande. Människor har i århundraden grävt ut denna mjuka sten. I vissa av de flerhuvudiga klipporna har det skapats sittplatser och små rum; i en av de trehuvudiga klipporna finns ett uthugget kapell och en cell. Att se dessa utgrävningar utifrån påminner om att stenen är både ett naturligt monument och en plats där människor en gång levde. En stenbelagd gång slingrar sig genom området och passerar mellan klipporna. Gången är jämn och det tar inte lång tid att promenera genom hela området i en lugn takt. Att klättra på klipp Under dagens ljusa timmar är området mer välbesökt. Provinsguvernementet beskriver "fairy chimneys" (peri bacaları) som ett känsligt kulturarv. Den naturliga erosionen fortsätter än idag, och förändrade klimatförhållanden och mänsklig påverkan kan påskynda denna process. Därför är det viktigt att inte skriva på stenarna, inte gå in i grottorna och inte lämna skräp, för att dessa formationer ska bevaras för kommande generationer. Paşabağ är ett lättillgängligt stopp längs vägen mellan Göreme och Avanos, och kan nås med egen bil eller genom dagsutflykter. Det kan enkelt kombineras med ett besök på den närliggande arkeologiska platsen Zelve. Eftersom inträde till den arkeologiska platsen kräver biljett, kontrollera villkoren, öppettiderna och giltigheten av museikortet på ministeriets officiella webbplats innan du åker. Glöm inte att ta med vatten och hatt under sommarmånaderna, eftersom det är lite skugga.