MKE Sanayi ve Teknoloji Müzesi

MKE Industri- och Teknikmuseum, beläget i området för maskin- och kemiindustrin i Tandoğan, är ett museum som berättar om utvecklingen av Turkiets försvars- och maskinindustri. Det öppnade sina dörrar den 22 maj 2013. Enligt Kulturportalen är museets syfte att synliggöra institutionens bidrag till industrihistorien och uppkomsten av nya institutioner, samt att samla, bevara och utställa verk och dokument inom detta område. I nyhetsrapporter de senaste åren har museet kallats MKE İmalat-ı Harbiye Museum. Enligt Daily Sabah har museet öppnat igen för besökare efter en omfattande renovering, år 2023. Från Tophane till MKE: Institutionens rötter sträcker sig tillbaka till Tophane-i Amire, som grundades under perioden för sultan Mehmet II. Denna byggnad fick genom åren olika namn: Tophane-i Amire Müşirliği (1832), Tophane-i Amire Nazırlığı (1908), İmalat-ı Harbiye Müdüriyet-i Umumiyesi (1909) och Askeri Fabrikalar Umum Müdürlüğü (1921). År 1950 fick institutionen namnet Makina ve Kimya Endüstrisi Kurumu. Under befrielsekriget tillverkades gevär, kanoner, ammunition, svärd och yxor, och även reparationer av vapen utfördes. Under den efterföljande perioden tillverkades även civila produkter som elmätare, gasspisar, batterier och jordbruksredskap, och institutionen spelade en roll i grundandet av andra industriföretag. Byggnaden och branden: På platsen där museet ligger fanns en byggnad som under perioden för sultan Abdülhamid II användes som kasern för kavalleriet. Under befrielsekriget användes byggnaden som verkstad för vapen och som förvaringsplats för militärt material som smugglades från Istanbul till Anatolien. Enligt Wikipedia utbröt en stor brand i byggnaden den 20 november 1922, som förstörde den. Det berättas att Atatürks fru, Latife Hanım, besökte brandplatsen och att hon där uttalade frasen "Turk, lär, arbeta, lita". Olika källor beskriver byggnadens tillstånd på olika sätt: Wikipedia skriver att museet ligger i en byggnad som byggdes om efter branden, medan Turkiets turistencyklopedi anger att den byggnad som förstördes i branden restaurerades och att Mustafa Kemal deltog i invigningen. Från 1920 till 2013 användes byggnaden som kontorsbyggnad för olika avdelningar inom institutionen. Enligt Wikipedia har museet en yta på 4 500 kvadratmeter inomhus och 10 000 kvadratmeter utomhus. Vad man kan se i salongerna: Enligt Turkiets turistencyklopedi består samlingen av 1 268 föremål, som presenteras under rubrikerna personer, objekt, kataloger och publikationer. I entrén finns porträtt av chefer som har arbetat inom institutionen. I den högra salongen finns svärd och handtag från perioden för Kan Daily Sabah kopplar behållarna till striderna vid İnönü i mars 1921 och beskriver att de använda behållarna skickades tillbaka till fabriken för att fyllas på. Samma nyhetsartikel anger att samlingen består av 2 352 föremål, vilket innebär att antalet föremål i den uppdaterade utställningen är högre än i tidigare källor. Utställningen inkluderar även "Hatıra-i Celadet Şehadetnamesi", som dokumenterar kampanjen under första världskriget då befolkningen donerade guld, silver och järnspikar till armén. Enligt en nyhetsartikel från 2024 har museidirektören sagt att museet är det enda militärmuseet som innehåller fältartilleri. I utställningen nämns även trävagnar från den perioden och klockor som tillverkats i byggnadens verkstad. Utomhusutställningen: I den öppna ytan i trädgården finns sjuminer, lok och vagnar som tillverkades av institutionen för dess gruvor, en traktor, byggmaskiner, luftvärn, vägvals och stora metallbearbetningsmaskiner. Det mest anmärkningsvärda föremålet är en sektion av kanonen från slagskeppet Yavuz (Goeben), som tjänstgjorde i den ottomanska flottan under första världskriget. För att få en uppfattning om storleken på de stora maskinerna, rekommenderas det att man utforskar trädgården innan man besöker salarna, och helst under ljusa timmar. Besök och transport: Enligt källorna är museet stängt på söndagar och under allhelgonahelgen, och inträdet är gratis. Men eftersom öppettiderna varierar mellan källorna, rekommenderas det att man kontrollerar den aktuella informationen direkt med institutionen innan besöket. Eftersom museet ligger på en institutionsområde, kan det krävas att man visar legitimation vid ingången. Kulturportalen anger att museet kan nås med kollektivtrafik som går mot Tandoğan. Ankarays station Anadolu/Anıtkabir, tidigare känd som Tandoğan station, ligger inom gångavstånd från museet. Samma dag kan man göra en kort resa norrut till Akköprü och västerut till Gazi Universitets rektorsbyggnad.