Karatay Medresesi

Karatay-medresan, som ligger vid foten av Alaeddin-berget, är en seljukisk medresa som sedan 1955 har använts som museum för keramik. Enligt inskriptionen på porten byggdes den år 1251 under perioden av II. İzzeddin Keykavus, på order av emir Celaleddin Karatay. Källorna är oeniga om vem som var arkitekten; Kulturportalen uppger att det var Muhammed bin Havlan, medan TDV Islam Encyclopedia beskriver den som ett verk av okänd arkitekt. Medresan hade en viktig plats i den kulturella miljön i seljukiska Konya, övergavs i slutet av 1800-talet och restaurerades 1954. Byggnaden är av den typiska medresan med en innergård täckt av en kupol och består av en våning. Väggarna är byggda av Sille-sten, medan kupolen och valv är gjorda av tegel. Ingången sker från öster genom en utsmyckad port. Porten är placerad något förskjuten mot sydöst, inte exakt i mitten av fasaden. Den översta inskriptionen anger byggåret och Karatays namn. Under den finns en geometrisk båge med tvåfärgade knutar. Att samma knutmönster återfinns på porten till Alaeddin-moskén, fördjupar kopplingen mellan de två byggnaderna. De stora panelerna på vardera sidan av pelarna visar ett geometriskt mönster som påminner om kilim-mattor. Genom porten kommer man till ett område som idag är en trädgård. Spår på väggarna visar att det en gång fanns en kvadratisk entréhall med en kupol, cirka 7,60 meter i diameter. Genom en liten dörr kommer man in i den centrala delen av byggnaden, en stor kupolbyggnad med måtten cirka 12 meter x 12 meter. I mitten av detta utrymme finns en kvadratisk damm, en rund skål och en slingrande vattenkanal. Det som gjorde Karatay berömd är den kaklade mosaikdekorationen som täcker kupolen. Vikten av kupolen överförs till väggarna genom fjäderformade triangulära paneler i hörnen. Den inre ytan av kupolen täcks av vita gipsskyggor som löper mellan turkosa och indigoblå kakel. Enligt TDV Islam Encyclopedia påminner detta mönster betraktaren om himlen och är ett av de få exemplen som har överlevt till idag. Mönstret består av tjugofyraarmade stjärnor som är sammanflätade med olika knutar, från botten till kupolens öppning. Vissa forskare har till och med gett byggnaden karaktären av ett observatorium, på grund av den cirkulära öppningen i kupolen och dammen under den. Kulturportalen noterar att mosaikerna använder turkos, indigoblå och svart. Den stora vestibulen i väst är ett viktigt utrymme som öppnar sig mot den centrala delen, med sitt valv, sitt stora fönster och sin kakeldekoration. Den ursprungliga layouten av de valvade rummen på vardera sidan av den centrala delen har med tiden förändrats, och vissa dörrar har murats igen och omvandlats I skyltfönstren visas föremål från Seljukpalatset på Alaeddinberget, inklusive ett kors och stjärnformade väggdekorationer som hittades under utgrävningar år 1941. Dessa dekorationer visar figurer av kvinnor och män, jägare till häst och växtmotiv. En av samlingens mest populära delar är dekorationerna från Kubadabad-palatset vid sjön Beyşehir. Stjärnformade dekorationer med åtta armar och de dekorativa element som förbinder dem är placerade sida vid sida för att återspegla deras ursprungliga arrangemang i palatset. På panelerna avbildas palatsmedlemmar i lotusställning, jaktscener, sfinkser, sirener, tvåhövdade örnar, påfåglar och lejon. Djur som jakthundar, harar, antiloper, bergfår och ankor förekommer också i stort antal, vilket är ett exempel på den centralasiatiska djurstilen. Djupa skålar, platta fat och gipspaneler från Kubadabad visas också i utställningen. Det rekommenderas att man först stannar till i det centrala utrymmet och tittar på kupolen, och sedan fortsätter till skyltfönstren i eyvanen och de angränsande rummen. De små figurerna på stjärnformade dekorationer kräver noggrann observation, så det är viktigt att gå igenom utställningen i lugn och ro. Medresan ligger bara några minuter bort till fots från spårvagnslinjen som går runt Alaeddinberget, och den kan besökas under samma promenad som den med minareten. För aktuella öppettider och inträdesvillkor, besök den officiella webbplatsen för Museernas Generaldirektorat.