İshaklı Kervansarayı

Ishaklı Karavansaray är ett anatolisk-seljukiskt värdshus som ligger i centrala distriktet Sultandağı, vid den gamla vägen mellan Afyon, Akşehir och Konya. Byggnaden kallas Ishaklı eftersom det var namnet på distriktet, men den kallas också Sahip Ata Han efter den som beställde byggandet. Enligt TDV Islamic Encyclopedia ligger värdshuset cirka 25 kilometer från Akşehir. Inskriptioner ovanför portarna visar att det byggdes i september 1249, under de tidiga åren av sultan II. İzzeddin Keykavus regeringstid. Värdshuset byggdes av viziren Sahip Ata Fahreddin Ali, en statsmän som beställde byggandet av många byggnader under seljuktiden. Enligt TDV Islamic Encyclopedia är Ishaklı Karavansaray den äldsta kända byggnaden som han beställde. Wikipedia anger Kölük bin Abdullah och Kaluyan el-Konevi som arkitekter. Värdshuset renoverades omkring 1885 och användes sedan som lager tills 1925. Vakıflar Genel Müdürlüğü (Generaldirektoratet för stiftelser) renoverade byggnaden 1964; enligt Kulturportalen fortsatte renoveringarna fram till 1975 och har nyligen genomförts igen. Byggnaden är ett viktigt exempel på "sultan-värdshus": en innergård som användes under sommaren och en sluten del som användes under vintern. De tjocka ytterväggarna, hörntornen och de halvcirkelformade stödpelarna gör att värdshuset ser nästan ut som ett fort utifrån. Enligt Wikipedia är tjockleken på de yttre väggarna 1,60 meter och den totala ytan är ungefär 1800 kvadratmeter. Måtten på den nästan kvadratiska innergården anges i encyklopedin som 36 meter x 34 meter. Man kommer in på innergården genom en monumentalt port på östra sidan. Porten är inramad med lister av varierande bredd och täcks av en kavsar med sju rader av mukarnas. På vardera sidan om portöppningen finns nischer med mukarnas. En inskription i tre rader är placerad mellan mukarnas och portens valv. Även om den övre delen av porten är förstörd, kan man fortfarande se de små, musselformade tromperna och rosettserien i hörnen. I mitten av innergården står en liten moské, som vilar på fyra valvstöd. Enligt Kulturportalen är denna moské det sista exemplet på en fristående moské som placerades i mitten av innergården i seljukiska värdshus. Ett arkitektoniskt intressant drag är att byggnaden är placerad i en annan vinkel än värdshusets huvudaxel. I väggarna kan man se återanvända stenar från romersk och bysantinsk tid. Under utgrävningarna 2003 hittades spår av en arkadgång längs norra sidan av innergården, samt grunderna till rum runt innergården. Den slutna delen ligger bakom innergården och nås genom en egen port. Insidan har en nästan kvadratisk planlösning och är indelad i fem se Besök först området runt karavansaraien och beundra de yttre väggarna som liknar ett fort och dess pelare. Titta sedan närmare på dekorationerna vid ingången. Inne på gården kan du studera byggnadens pelare och de återanvända stenarna. Gå sedan in i den slutna delen och vänta tills dina ögon vänjer sig vid mörkret. På fotografier tagna från väster samlas karavansarajens stenfasad och kupolen i samma bild. Eftersom karavansarajen ligger i centrum av distriktet är den lätt att hitta. Kontrollera lokala källor eller distriktets kultur- och turistbyrå för information om inträdesavgifter och aktuella öppettider. Till Sultandağı kan man ta sig via motorvägen från Afyonkarahisar mot Akşehir och Konya, eller med regionala bussar längs denna rutt. Karavansarajen ligger på samma avstånd som Eber-sjön och Kırkgöz-bron i Bolvadin, så de kan besökas samma dag. De höga Sultanbergen i söder påminner också om regionens geografi och utgör en vacker bakgrund till karavansarajen.