Herkes Yolunda

Berättelsen handlar om en ung kvinna som, till skillnad från människorna i hennes omgivning, ännu inte har upplevt "att gå sin egen väg". Den skildrar hennes resa, där hon med mod vågar sig ut i det okända. Karaktären ger sig ut på en sagolik resa, först från rummet ut i gatan, sedan till skogen, havet och slutligen till det öppna landskapet. Istället för att reagera impulsivt mot det samhälle som hindrar henne från att förändras, mot de binära relationerna, familjestrukturen och livet i storstaden, ifrågasätter hon dessa med sin egen, ironiska stil och kämpar för att hantera alla dessa aspekter.
"Herkes Yolunda" är konstnärens första pjäs som han själv har skrivit, regisserat och medverkar i. Pjäsen är en del av hans arbete inom teater, dans och performance, och han producerar också egna projekt. Genom en berättarstil som fokuserar på originell ljuddesign och rörelser som utforskar skådespelarnas fysiska gränser, skapas en sagolik värld. Skådespelarens rörelsetakt, tid, rum och relationen till publiken skapar på scenen en "lekfull" attityd som är karakteristisk för rollen. Karaktärens relation till teman som staden, gatan och relationer mellan män och kvinnor uttrycks genom en direkt, ironisk och ifrågasättande hållning.

Konstnären har hämtat inspiration från berättelserna "Tutkulu Perçem" av Sevgi Soysal och "Yeniden Akdeniz" av Tezer Özlü.

"Alla har gått."
Jag sitter kvar här, fastnaglad av de som har lämnat.
Vem ska nu ta bort dessa taggar?
Jag ska åka till slätten. Min mamma väntar på mig. Hon tar bort mina bekymmer.
Jag måste hinna...
Jag måste ge mig iväg...
Jag är väldigt sen.

"Är det dag eller natt just nu?"
Vad sa vi egentligen just nu? Den där stunden när natten nästan övergår till dag...
Även när natten förvandlas till dag, varför frågar ingen mig...? Tyst!
Jag letar efter ett sätt att uttrycka mig utan ord. Just nu.
Kan du följa med i mina tankar?

------------

"I en del av spelet, som varar 1,30 minuter, används ljuskällor som kan utlösa fotosensitiv epilepsi."