Gupi ve Gülmeyen Kral

I vår lägenhetskomplex fanns en tom lägenhet. Ingen bodde där, och den kändes väldigt trist. Vi gick in för att lämna en tårta, eftersom alla älskar tårta. När vi öppnade skåpet klev vi in i en helt annan värld. Det var en mörk, deprimerande och färgstark plats. Det var kungens palats, där kungen aldrig skrattade. Eftersom kungen aldrig skrattade, skrattade heller ingen i kungariket. Jag blev väldigt ledsen. Vi gjorde allt vi kunde för att få honom att skratta. Finns det något vackrare än att skratta?