Spelet "Trasiga hjärtan".

I början av 1990-talet utspelar sig "Den tysta orkestern" på ett mentalsjukhus i Österrike. Filmen kretsar kring konflikten mellan överläkaren Dr. Arthur Veith, som har förlorat sin moral i systemets hjul, och den idealistiske sjukskötaren Stefan Neumann, som nyligen har blivit utnämnd till sjukhuset.

På sjukhuset ligger en före detta konstnärinna (Klara) som förlorade sin röst under en operation och nu ser allt som en scen. Där finns också en ung ungarsk flykting som arbetar som skräddare (Mateo), som ständigt broderar imaginära sömmar för att bearbeta sorgen över sin familj som hon förlorade vid gränsen. Dessutom finns en besatt matematikprofessor (Greta) som försöker förstå universums slut, en ung deserterad soldat (Josef) som inte kan släppa krigets tragedi, och en ung kvinna (Magda) som har gömt sig i tystnad för att undertrycka sin fars mörka hemlighet.

När den nyblivne läkaren Stefan börjar granska patienternas mänskliga aspekter och de undertryckta sanningarna i deras journaler, börjar han sakta underminera Dr. Arthurs år av uppbyggd samförstånd. Blodiga minnen från nattpassen, trauman orsakade av våld i hemmet och tystnad, kommer till ytan genom en skoningslös konfrontation som kallas "gruppsamtal". När karaktärernas fasader faller bort förvandlas sjukhuset till en tragisk arena där det blir svårt att avgöra vem som verkligen är "vanföre" – den mentalt instabila läkaren eller patienterna som är offer för sina egna trauman.