Sinop-regionens kulinariska specialiteter och produkter med geografisk ursprungsbeteckning.
Sinops kök är rotade i två olika miljöer. Å ena sidan finns havet, med dess fiskar som torsk, makrill och sill. Å andra sidan finns bergsbyarna, kastanje-skogarna, trädgårdarna och betesmarkerna i Gökırmak-dalen.
Logga in för att gilla och betygsätta

Sinops matbord har två sidor. Å ena sidan finns havet med sina fiskar som torsk, makrill och sill. Å andra sidan finns bergsbyarna, kastanje-skogarna, trädgårdarna och betesmarkerna i Gökırmak-dalen. Regionens kök har utvecklats där dessa två möts. Idag är en del av detta kök registrerat: I den geografiska databasen hos det turkiska patent- och varumärkesverket finns registrerade rätter från Sinop, inklusive en dessert, en tomat, en honung och en fiskprodukt. Denna text introducerar Sinops matkultur och ger en guide till vad man kan hitta var, med hjälp av dessa registreringsdokument och beskrivningar från Sinops kultur- och turistmyndighet. Vad är en geografisk ursprungsbeteckning?
Det turkiska patent- och varumärkesverket definierar en geografisk ursprungsbeteckning som ett kvalitetsmärke som visar produktens ursprung, dess karakteristiska egenskaper och sambandet mellan dessa egenskaper och det geografiska området. Registreringen kan ske på två sätt. Vid en "ursprungsbeteckning" kommer produktens alla eller huvudsakliga egenskaper från de naturliga och mänskliga faktorerna i det geografiska området, och alla produktionssteg sker inom detta område. Vid en "geografisk ursprungsbeteckning" utförs minst en av produktions-, bearbetnings- eller andra processer inom det angivna området. De flesta av Sinops registrerade rätter har en geografisk ursprungsbeteckning, medan tomaten och honungen är registrerade som ursprungsbeteckningar. Förutom livsmedel finns det också andra produkter från Sinop registrerade i databasen, som till exempel Ayancık-linne, Boyabat-ringar och Sinop-tröjor, som är textil- och hantverksprodukter. Denna text fokuserar enbart på de produkter som serveras vid bordet. Sinop-manti, hälften med valnötter, hälften med yoghurt.
Manti är en av de mest kända rätterna i Sinop. Enligt registreringsdokumentet registrerades Sinop-manti som en geografisk ursprungsbeteckning den 20 december 2021, och det var Sinop Handverkare och Hantverkareföreningen som registrerade den. Dokumentet beskriver mantin som följer: Degen rullas ut till en tjocklek på 1 till 2 millimeter, fylls med magert nötkött utan senor, och formas till öronliknande former innan den kokas. På grund av denna form kallas degen ibland "örondeg" i regionen. Det som skiljer Sinop-manti från andra mantirätter är presentationen. Den kokta mantin serveras på en tallrik, över vilken smält smör hälls. Hälften av tallriken fylls med vitlökssås, och den andra hälften med finhackade valnötter. Enligt dokumentet är denna presentation, tillsammans med den tunna degen och formen, en skicklig och unikt regional produktionsmetod. Kultur- och turistmyndigheten skriver också att det faktum att mantin kan serveras både med valnötter och yoghurt gör den speciell. När den kommer till bordet, smaka först de två halvor Här är en översättning av texten från turkiska till svenska:
Dokumentet innehåller information som visar kopplingen mellan en viss maträtt och Sinops maritima historia. Enligt källor tog arbetare ombord på fartyg som anlöp Sinops varv med sig "nokul" som proviant. Dess snabba tillagning och långa hållbarhet gjorde den till en populär mat bland sjömän. Tidigare var "nokul" främst förknippad med högtider, men enligt dokumentet tillagas den nu dagligen i många bagerier och konditorier i regionen. Den jästa degen rullas ut, smörjas, fyllningen strös på, rullas ihop och placeras i en form genom att rotera den runt sin egen axel. Den penslas med äggula och gräddas i ugnen. Dokumentet anger att "nokul" kan hittas i konditorier och bagerier i centrala Sinop.
"Sinop-lakerda", en saltad fisk.
En annan produkt från havet är också registrerad. "Sinop-lakerda" registrerades den 5 maj 2023 som en geografisk produkt, och det var Sinop Handelskammare som registrerade den. Enligt dokumentet är "lakerda" en saltad fisk som tillverkas genom att rensa och skiva torsk eller makrill som fångats utanför Sinop, och sedan salta den. Skivorna läggs i ett lager salt och ett lager fisk, med eventuellt lager av lagerblad emellan, och en vikt placeras ovanpå. Fermenteringen tar tre till fyra veckor i kylskåp. Dokumentet anger att denna process i folkmun kallas "saltning". "Lakerda" äts vanligtvis som en förrätt. Registreringsdokumentet anger att den kan ätas med olivolja och citronsaft. Det noteras också att "lakerda" som säljs i saltlake bör sköljas i vatten innan den ätas för att minska salthalten. Enligt dokumentet kan "lakerda" förvaras i kylskåp i sex månader. Om du tar den med hem, förvara den kall och skölj den i vatten innan du äter den, enligt beskrivningen i dokumentet.
"Boyabat-spett", en maträtt med två smaker.
När man kommer ner från kusten in i Gökırmak-dalen förändras maten. "Boyabat-spett" registrerades den 28 september 2020 som en geografisk produkt, och det var Boyabat Handelskammare som registrerade den. Enligt dokumentet tillagas denna kebab i regionen sedan många år, främst av herdar, och den kallas också "banditkebab". Lammkött av rasen Karayaka, minst sex månader gammalt, träs på ett spett som är ungefär 2,5 meter långt och tillagas i en ugn som eldas med björkved, antingen direkt över elden eller bredvid den, men inte ovanpå den. För ett lamm av medelstorlek tar tillagningen fyra timmar. Dokumentet anger att kebaben kan ätas varm, men traditionellt äts den också kall. "Boyabat"-desserten är också nu registrerad. "Boyabat-ezme" registrerades den 19 juni 2026 som en geografisk Boyabat Gazidere-tomater och Sinop-kastanjhonung
De två produkterna är registrerade som geografiska ursprungsprodukter från Sinop. Boyabat Gazidere-tomaten registrerades den 12 april 2019, och det var Boyabat distriktets jord- och skogsförvaltning som registrerade den. Enligt dokumentet har denna tomat odlats i byarna Gazideresi och Gazideretabaklı i Boyabat sedan mer än 150 år tillbaka, med samma frön, och den kallas "ful tomat" i folkmun. Frukterna väger mellan 600 och 800 gram, har ett tunt skal och är mycket flikiga. När den delas i två eller tre delar för hand, kommer en kärnfri, köttig och konisk bit fram i mitten. Enligt dokumentet har den en kort hållbarhet efter skörd och är inte lämplig för långa transporter, så den hittar man bäst när den är i säsong, där den odlas. Sinop-kastanjhonungen registrerades den 13 januari 2021 som en geografisk ursprungsprodukt, och det var Sinop universitet som registrerade den. Det geografiska området omfattar byarna i distrikten Erfelek, Ayancık och Türkeli, som anges i dokumentet. Enligt dokumentet kommer honungen från detta område, som består av naturliga, oplanterade kastanjeskogar, vars historia sträcker sig tillbaka till 1400-talet, och den produceras av biodlare som inte flyttar sina bikupor och som tillbringar hela året i detta område. Dess färg varierar från ljus till mörk rödbrun, smaken är stark och bitter, och doften är träig och vegetabilisk. Enligt dokumentet kan honungen kristallisera sig på mer än två år om den förvaras på en mörk och sval plats.
Sinop-kökets andra rätter
Sinop-kökets utbud är inte begränsat till de registrerade produkterna. En sida på distriktets kultur- och turistförvaltning, med titeln "Vad man äter i Sinop", beskriver ytterligare några rätter. "Katlama" är en maträtt som tillagas genom att kavla ut en deg gjord på mjöl, salt och vatten, smörja den och vika den som ett kuvert, och sedan grädda den i en panna. "Islama" tillagas genom att lägga valnötter, smält smör och kokt kyckling på en fyrkantig bit filodeg, hälla över kycklingbuljong och sedan baka den. "Mısır çorbası" är en majssoppa som tillagas genom att koka majs, bondbönor och lök under lång tid. "İçli tava" är en rätt där rensade sardiner läggs i en form, ris läggs emellan, och sedan täcks med fler sardiner och bakas i ugnen.
Hur man smakar på Sinop
Det bästa sättet att lära känna Sinop-kökets rätter är att smaka dem på plats och när de är i säsong. I stadens centrum finns "mantı" och "nokul" året runt. "Lakerda" (saltad sardin) hittar man under fiskperioden, "Gazidere"-tomaterna i säsong i Boyabat Källor:
- Türk Patent och Varumärkesbyrån, Vad är en geografisk indikation?, https://ci.turkpatent.gov.tr/sayfa/coğrafi-işaret-nedir
- Türk Patent och Varumärkesbyrån, Registreringsbevis för Sinop Mantısı (nr 973), https://ci.turkpatent.gov.tr/Files/GeographicalSigns/16a6ba4c-73d5-4179-a21f-d469403169e5.pdf
- Türk Patent och Varumärkesbyrån, Registreringsbevis för Sinop Nokulu (nr 284), https://ci.turkpatent.gov.tr/Files/GeographicalSigns/284.pdf
- Türk Patent och Varumärkesbyrån, Registreringsbevis för Sinop Lakerdası (nr 1351), https://ci.turkpatent.gov.tr/Files/GeographicalSigns/27ba2fdd-e208-499d-bae5-d94ee1c4459e.pdf
- Türk Patent och Varumärkesbyrån, Registreringsbevis för Boyabat Sırık Kebabı (nr 549), https://ci.turkpatent.gov.tr/Files/GeographicalSigns/3c0da737-2b3b-4880-b36f-8eb1962d5fb9.pdf
- Türk Patent och Varumärkesbyrån, Registreringsbevis för Boyabat Ezmesi (nr 1870), https://ci.turkpatent.gov.tr/Files/GeographicalSigns/91ecb668-3a10-4c7c-9a93-064206c71d79.pdf
- Türk Patent och Varumärkesbyrån, Registreringsbevis för Boyabat Gazidere Tomat (nr 427), https://ci.turkpatent.gov.tr/Files/GeographicalSigns/0421b251-5936-477c-8734-61af4b8cf470.pdf
- Türk Patent och Varumärkesbyrån, Registreringsbevis för Sinop Kestane Honung (nr 649), https://ci.turkpatent.gov.tr/Files/GeographicalSigns/771c686b-cacb-4a5a-b6e7-3196739856e9.pdf
- Sinop Provkultur- och Turismmyndighet, Vad äter man i Sinop?, https://sinop.ktb.gov.tr/TR-399080/sinop39ta-ne-yenir.html
- Sinop Provkultur- och Turismmyndighet, Våra produkter med geografisk indikation, https://sinop.ktb.gov.tr/TR-398981/cografi-isaretli-urunlerimiz.html
Kommentarer
Skriv den första kommentaren
