Från Karahisar-fästningen till Bedesten: Staden byggd på berget – en berättelse.
En stad på en klippa För någon som besöker Afyonkarahisar för första gången är det ofta slottet som ger det första intrycket av staden. Mitt i stadens centrum reser sig en brant klippa, omgiven av gamla hus, och namnet "Karahisar" i stadens namn refererar till just denna klippa.
Logga in för att gilla och betygsätta

En stad på en klippa
För den som besöker Afyonkarahisar för första gången är det slottet som först ger en bild av staden. Mitt i stadens centrum reser sig en brant klippa, omgiven av gamla hus, och namnet "Karahisar" i stadens namn refererar till just denna klippa. Kultur- och turistministeriets kultursida beskriver slottet som en naturlig klippa med vulkaniska egenskaper, som når en höjd av 226 meter. Stadens turistinformation ger också samma höjd. Det innebär att det inte är en kulle som är byggd av människor, utan snarare en klippa som under århundraden har försetts med murar, rum och cisterner. Denna beskrivning ser slottet inte bara som en utsiktspunkt, utan som en del av en större stadshistoria, tillsammans med husen och marknaderna nedanför. Vi rekommenderar att man börjar vid klippan och sedan går nedåt, till de historiska husen och vidare till Bedesten och Taşhan. För aktuell information rekommenderar vi att ni kontaktar Afyonkarahisars kultur- och turistkontor.
Från Hapanuva till Karahisar: slottets lager
Slottets historia sträcker sig över flera perioder och består av olika lager. Enligt informationen på kultursidan användes slottet som en befäst plats under kung Muršilis II:s kampanj mot Arzava år 1350 f.Kr. och fick då namnet Hapanuva. Stadens turistinformation beskriver samma händelse mer försiktigt och säger att det tros att kung Muršilis II sökte skydd vid denna klippa under sin kampanj mot Arzava. Eftersom kung Muršilis II:s regeringstid anges olika i olika källor, anser vi att det är lämpligt att läsa detta avsnitt som "under 1400-talet f.Kr." och "troligen". Det finns kulturella spår från frigierna, som levde i Anatolien mellan 1200 och 700 f.Kr., på toppen av klippan. Samma sida nämner också att det finns fyra stora cisterner här. Under romartiden och bysantintiden byggdes murar på klippan, vilket gav den ett slottliknande utseende. Slottet kom i turkarnas händer under Seljuktiden, och under denna period utspelades viktiga strider här. Enligt kultursidan restaurerades murarna år 1235 av Mimar Bedrettin Gevhertaş, som var slottsarkitekt under sultan Alaaddin Keykubat. Enligt samma källa byggdes också en liten moské och ett palats intill slottet under denna restaurering. Efter seljukernas styre började slottet kallas Karahisar, och detta namn har använts fram till idag. Under osmanernas styre användes slottet inte bara för att skydda statens skatter och folkets egendom, utan också som ett fängelse för brottslingar. Tack vare denna funktion behöll det sin betydelse, men efter Tanzimatperioden började det förlora sin forna vikt. Enligt kultursidan restaurerades tornen, cisternerna och tornen på nytt år 1573 av Mahmut Bey på order av sultan II. Selim.
Nedre, Nedre fästningen omfattar de södra och västra sluttningarna, den mittersta fästningen är den del där murarna finns, och den övre fästningen är den högsta delen där Kycklingtornet står. Palatset, moskén, förråden, cisternerna, ammunitionsförråden och källarna som byggdes under Seljuktiden är utspridda i dessa områden. Enligt samma källa förvarades även folkets värdesaker i källarna. Alltså var fästningen inte bara en defensiv struktur, utan också en gemensam plats för lagring och förvaring i staden. Denna tredelade indelning stöds också av en akademisk studie. Artikeln skriven av Seda Şimşek Tolacı och Büşra Köker, publicerad i tidskriften AKRA år 2021, påpekar att endast den övre fästningen finns med i det kollektiva minnet, medan deras studie inkluderar även den mittersta och nedre fästningen. Författarna syftar till att identifiera och datera de olika byggnader och tillägg som byggdes under olika perioder. Trots detta är slutsatsen tydlig: fästningen, så som vi ser den idag, är inte en enhet som byggdes på en gång, utan en levande struktur som förändrades för att möta behoven under varje epok. Därför, när du besöker, stanna inte bara på toppen, utan promenera också i de nedre och mittersta delarna och observera hur murarnas struktur förändras. Ta dig upp till toppen via trapporna.
Du kan nå fästningen genom att gå från stadens centrum. Kommunens sida om historiska platser uppger att avståndet är kort, och att det finns vägskyltar och markerade leder. Fästningen reser sig från Çavuşbaş-kvarteret, och vägen som börjar bland de gamla husen i Afyonkarahisar passerar genom det urbana kulturreservatet. Trapporna, som var i mycket dåligt skick, har restaurerats av Afyonkarahisars guvernörskap för att återställa dem till sitt ursprungliga utseende, vilket har gjort bestigningen mycket enklare. Trots detta är det en klättring, så använd skor med bra grepp och en stabil sula. Kultur- och turistmyndigheten rekommenderar att du tar med dig vatten, särskilt under sommarmånaderna, och jag håller med, eftersom det finns lite skugga på berget. Kultur- och turistmyndigheten rekommenderar också att du inte bara stannar vid tornen, utan att du definitivt tar dig upp till den övre fästningen där Kycklingtornet finns. De platta ytorna på baksidan av fästningen är också värda att se. Kulturportalen säger att man kan se utsikten över staden från alla håll i fästningen. För foton, försök med ljuset tidigt på morgonen eller strax före solnedgången, eftersom den vulkaniska bergartens yta ser platt och hård ut i det starka solljuset mitt på dagen. Öppettider och inträdesvillkor kan variera. Kontrollera den senaste informationen hos Afyonkarahisars kultur- och turistmyndighet innan du åker. Urbant kulturreservat vid foten av fästningen.
N Här är en översättning av texten från turkiska till svenska:
Bevarandet har genomförts med information från officiella källor. Genom medel som tilldelats av Kulturarvs- och Museidirektoratet har stadsförbättringsåtgärder och restaureringsarbeten genomförts i enlighet med en bevarandepolicy. Enligt Kulturportalen har totalt 253 bostäder och butiker restaurerats sedan 2002, inklusive deras fasader mot gatan och taken. Detta är ett bevarande som syftar till att bevara hela gatans karaktär. När du promenerar, var uppmärksam på fönsterplacering, fasadproportioner och taklinjer. Även om information på den officiella sidan nämner att några av byggnaderna har öppnats för turism, kommer vi inte att nämna enskilda företagsnamn i denna sektion, utan fokuserar istället på arkitekturen och bevarandet. Bedesten och Taşhan är en del av stadens handelsliv.
Efter slottet och husen kan du utforska stadens handelsminne. Afyonkarahisar kommun skriver att Bedesten byggdes 1914 av Hacı Bekir Tiryaki. Provinsstyrelsen för kultur och turism anger att marknaden byggdes om 1914 och består av 71 butiker i rad. Ordet "Bedesten" refererar till en täckt marknad där värdefulla varor som tyger och smycken säljs. Denna marknadstradition har bevarats från osmanska tiden och Afyonkarahisar är en av de städer som har en sådan marknad. Byggnaden ligger på Köprübaşı Caddesi och registrerades av Eskişehir Kulturarvskyddsområdeskommittén 2005. Underhållsansvaret ligger hos Vakıflar Genel Müdürlüğü (Direktoratet för stiftelser). Det mest värdefulla med Bedesten är att den fortfarande fyller sin ursprungliga funktion. Många av butikerna säljer diversevaror. Här hittar du ullgarn, spetsgarn, tyger, lakan, tyger och sömnadsmaterial. Provinsstyrelsen för kultur och turism noterar också att lokala broderier, tofflor, spetsar, broderier och andra textilkonstverk kan ses här. Traditionella kläder som används vid bröllop, henna-påsar och dukar finns också i samma marknad. Ta dig tid att promenera, titta på skyltfönstren och det handgjorda. Ditt nästa stopp inuti marknaden är Taşhan. Byggnaden, även känd som Hoca Üveys Hanı, ligger i Umurbey Mahallesi, nära Yemeniciler Çarşısı. Provinsstyrelsen för kultur och turism skriver att hanen byggdes under mitten av 1700-talet av Kadı Abdullah Efendi, med bidrag från yrkesutövare inom yrkesgruppen för yemen (traditionella kläder). Planen är nära en kvadrat, byggnaden är två våningar hög och byggd av grussten. Tegebalkar används mellan stenraderna, och tegel används i valv och i utsmyckningar. Den stora valvbågade huvudingången är i sydösthörnet, och i mitten av byggnaden finns en öppen innergård, med rum som vetter Vid middagstid, besök butikerna i Bedesten, sedan gården och verandorna i Taşhan. Om du börjar vid toppen av berget och avslutar på torgets innergård, kommer du att få se både stadens försvar och dess handelsliv. Informationen och besöksvillkoren kan variera. För aktuell information, besök webbsidorna för Afyonkarahisars kultur- och turistmyndighet, kommunens sida om historiska platser och Kulturportalen.
Källor:
- Kulturportalen, Afyonkarahisar-slottet, https://www.kulturportali.gov.tr/turkiye/afyonkarahisar/gezilecekyer/afyonkarahisar-kalesi
- Afyonkarahisar kommun, Afyonkarahisar-slottet, https://www.afyon.bel.tr/afyonkarahisar/tarihi-yerler/afyonkarahisar-kalesi
- Afyonkarahisars kultur- och turistmyndighet, Karahisar-slottet, https://www.afyondayiz.gov.tr/sayfa-karahisar-kalesi/
- Kulturportalen, Historiska Afyon-huset (stadsmiljö), https://www.kulturportali.gov.tr/turkiye/afyonkarahisar/gezilecekyer/kentsel-sit
- Afyonkarahisars kultur- och turistmyndighet, Marknader och täckt marknad, https://afyon.ktb.gov.tr/TR-63493/carsilar-bedestenler.html
- Afyonkarahisar kommun, Täckt marknad, https://www.afyon.bel.tr/afyonkarahisar/tarihi-yerler/bedesten
- Şimşek Tolacı och Köker (2021), AKRA-tidskriften, https://dergipark.org.tr/en/pub/akrajournal/article/895406
- Omslagsbild: Afyonkarahisar-slottet, vy från luften, Nabbegat, CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons, File:Afyonkarahisar Kalesi havadan.jpg
Kommentarer
Skriv den första kommentaren
