Hoppa till huvudinnehållet
Radar Türkiye
Upptäck evenemang i appen
Öppna
Radar Türkiye

Isparta-mattorna: En stads vävstolshistoria.

När man hör ordet Isparta, kommer man att tänka på två saker: rosor och mattor. Rosorna fyller stadens vår med sin doft, medan mattorna sätter prägel på hemmen, verkstäderna och marknaderna under resten av året.

Radar TürkiyeRadar Türkiye4 Kasım 2026
Inga betyg ännu

Logga in för att gilla och betygsätta

Isparta-mattorna: En stads vävstolshistoria.

Isparta nämns, och tankarna går omedelbart till rosor och mattor. Rosorna fyller stadens luft med sin doft under våren, medan mattorna sätter takten för livet i hemmen, verkstäderna och marknaderna under resten av året. Denna text utforskar historien om Ispartas mattor, baserat på officiella dokument och akademiska studier. Vår guide är TDV Islamiska Encyklopedin, det turkiska patent- och varumärkesskyddets geografiska märkesskydd och två vetenskapliga artiklar som undersöker stadens industri. Vi börjar med mattornas förhistoria, den tidigare vävtraditionen, och följer sedan hur handeln utvecklades i staden, tillkomsten av garnfabriker och åren då antalet vävstolar ökade. Slutligen beskriver vi måtten på den registrerade "İnce Isparta"-mattan och hur en besökare kan förhålla sig till detta kulturarv.

**Innan mattorna: Tyger och kilim**

Ispartas relation till vävning är mycket äldre än mattorna. Enligt TDV Islamiska Encyklopedin hade fina bomullstyger en viktig plats i stadens handelsliv under 1500- och 1600-talen. Dessa tyger såldes till bland annat Istanbul, flodhamnarna längs Donau, Polen, Transsylvanien och Ungern. Förekomsten av ett färgeri i staden bekräftar också denna produktion. Samma källa, med hänvisning till åren 1883 och 1885, rapporterar att det fanns 108 tyg- och vävaffärer samt 101 manufakturaffärer i staden. Det vill säga, när Isparta började producera mattor, fanns det redan en etablerad tradition av att spinna, färga och väva garn. På landsbygden var den huvudsakliga traditionen däremot platta vävda mattor, så kallade kilim. En studie av forskare från Süleyman Demirel-universitetet, publicerad i tidskriften Akdeniz Sanat, påpekar att kilimvävning var mycket vanlig i Isparta innan mattor började produceras. På handvävstolar vävdes kilim av tunt, tvinnat ull, samt tyger för säckar och byxor. Enligt artikeln fortsätter vissa former av platta vävda mattor, som kilim, cicim, zili och sumak, att produceras i regionen, om än i minskande grad. De områden där denna typ av vävning är vanligast är de nomadiska byarna, och vävningen sker oftast under vintern, när jordbruksarbetet minskar. I distrikten Gönen, Keçiborlu, Sütçüler, Şarkikaraağaç, Aksu och Yalvaç används dessa vävda produkter som dukar, säckar, kuddar och madrasser, och deras mönster är geometriska och varierar från region till region. Samma studie noterar att kommersiell mattproduktion tog över från kilimvävning först efter 1896.

**Handelns ankomst till staden**

Slutet av 1800-talet var en svår period för hantverkarna i Ullen från djuren kammades, trådarna färgades med naturliga färgämnen och dessa trådar användes för att väva mattor. En artikel i tidskriften ARIŞ, skriven av Önder Küçükerman och Jülide Edirne, visar en annan sida av saken. Under 1890-talet började köpmännen efterfråga motiv från Europa istället för de traditionella mönstren och färgerna. Denna efterfrågan ökade de kommersiella möjligheterna för mattor från Västankara, men den urholkade också den unika karaktären hos de lokala motiven. Trådfabriken och "Isparta-kvaliteten"

Under de första åren av republiken var den största behoven inom mattindustrin högkvalitativa ulltrådar. Enligt TDV Islam Encyclopedia bidrog matttrådsfabriken, som grundades 1924, till utvecklingen av mattproduktionen och blev en symbol för Isparta. Artikeln i ARIŞ framhåller att fabriken grundades med stöd från entreprenörer i Isparta. Samma artikel, med hänvisning till en källa från 1938, beskriver hur mattorna från Isparta blev kända för sin "Isparta-kvalitet", med nästan niohundra knutar per kvadratmeter. Detta rykte spred sig även till angränsande provinser. Enligt artikeln tillverkades Isparta-typer av mattor i Bucak i Burdur, i Beyşehir, Karaman och Akşehir i Konya, i Dinar och Sandıklı i Afyon och i Denizli. TDV Islam Encyclopedia beskriver också stadsbilden under den perioden. Mattverkstäderna var koncentrerade i södra delen av staden, längs båda sidor av floden, och de mest prestigefyllda kvarteren låg runt den centrala delen av detta gamla industriområde. Även stadens expansion var kopplad till mattindustrin. Enligt encyklopedin låg kontoren som hanterade handeln med mattor och lavendelolja i det centrala området, och namn på stadsdelar som Halıkent visar hur viktiga dessa två industrier var för stadens liv. Åren då antalet vävar var i ökning

Tillväxten följde inte en jämn linje. Enligt artikeln i Akademik Bakış arbetade 1774 personer i 48 företag i stadens centrum, som tillverkade mattor i liten skala. Den globala ekonomiska krisen 1929 drabbade även mattindustrin, och 1930 minskade produktionen till 30 000 kvadratmeter. Som svar på detta bildade stadens mattillverkare en förening 1932. Under andra världskriget hindrade bristen på bomullstråd produktionen och försämrade kvaliteten. År 1950 utgjorde mattillverkarna majoriteten av medlemmarna i stadens handels- och industrikammare. Tabellen som presenteras i artikeln i ARIŞ, baserad på en årlig rapport från 1983, visar denna tillväxt i siffror. År 1924 tillverkades 160 000 kvadratmeter mattor av 2450 arbetare vid 7350 vävar i Isparta och dess omgivningar. År Fabriken, mattmarknaden och skolan

Studien om ARI beskriver hur stadens mattfabrik år 1943 övergick till statligt ägande och under många år fungerade som en skola för modern handvävning. Fabriken flyttades 1972 till en ny plats utanför staden. Där skapades ett mönsterarkiv, högkvalitativ ullgarn producerades och ritningar och garn levererades till verkstäder i många delar av Anatolien. Fabrikens verksamhet upphörde 2008. Enligt artikeln har en byggnad uppförts på den gamla fabriksområdet, och i samarbete med Akdeniz-universitetet har en yrkeshögskola för mattillverkning etablerats. Studien beskriver också stadens mattmarknad. Byggnaden som kallades "Mattpalatset" var under sin tid den största mattbörsen i regionen. Den öppna innergården var organiserad som en marknad, och i de omgivande våningarna fanns försäljare av mattor och mattgarn, ritare och småföretag inom branschen. Enligt artikeln var denna marknad livlig under vissa dagar i veckan fram till 1990-talet och var en plats där handvävda produkter från Anatolien mötte sina köpare. Mått på en registrerad matta

Idag har Isparta-mattan en officiell status. I registret hos det turkiska patent- och varumärkesverket är "İnce Isparta (Hasgül) Handvävd Matta" registrerad som nummer 21. Isparta kommun är den som har registrerat den, och märket annonserades i den officiella tidningen 1996 och registrerades 1997. Denna registrering är den äldsta geografiska indikationen som har registrerats i Ispartas namn. Eftersom det är en geografisk indikation är det geografiska området Turkiet, vilket innebär att mattans namn är kopplat till Isparta, och dess mått är beroende av dokumentet. De tekniska värdena i dokumentet visar hur en fin matta definieras. Kvaliteten anges som 38x38, och det finns 1444 knutar per kvadratdecimeter. Knuten är en turkisk knut, vilket innebär en dubbelknut. Luggens höjd är mellan 5 och 7 millimeter. Garnet är ull, medan inslagstrådarna är bomull. Den totala mängden material per kvadratmeter är 5450 gram. Dokumentet anger tydligt att användningen av namnet "Isparta" inte är tillåten för mattor som inte uppfyller dessa specifikationer. Skillnaden mellan "nästan 900 knutar" år 1938 och de nuvarande 1444 knutarna per kvadratdecimeter påminner om att Isparta-mattan är känd för sin konstnärliga skicklighet, snarare än för en fast storlek. Isparta-mattan idag

Isparta Kultur- och Turismförvaltningens sida om geografiska indikeringar listar "İnce Isparta (Hasgül) Handvävd Matta" bland de registrerade produkterna i regionen. Spåren av matttraditionen i staden kan först ses i gatunamnen och i stadens struktur. Enligt TDV Islamic Encyclopedia finns det fortfarande sp Innan du planerar ditt besök, kontrollera museets aktuella status på deras officiella webbplats.

Praktiska tips:

Om du funderar på att köpa en handvävd matta, är måtten som anges i registreringsdokumentet en bra utgångspunkt. Titta på mattans baksida. Knutarna ska vara tätt packade, jämnt fördelade och med regelbundna avstånd. Du kan fråga säljaren om mattan som marknadsförs som "Isparta" uppfyller kvalitetskraven som beskrivs i dokumentet. Ullknutar och bomullstrådar är kännetecknande för denna typ av matta. Om du besöker staden på våren kan du kombinera ett besök på mattmarknaden med ett besök i rosenträdgården. Båda är hantverk som bidrog till att återuppliva staden under början av 1900-talet, och stadens historia blir tydligare när man förstår hur dessa två verksamheter samverkar. För de som besöker staden under vintern är de månader som tillbringas vid vävstolarna i byarna den bästa tiden för att uppleva traditionen av vävning.

Källor:

Kommentarer

0/1000

Skriv den första kommentaren