Musiken från Harput och atmosfären under "Kürsübaşı"-kvällarna.
När kvällen kommer över platån i Harput sprider sig ljuset från stadens centrum ut över slätten, och en stillhet sänker sig över den gamla staden. Denna stillhet är en plats där en musikalisk tradition har utvecklats under århundraden.
Logga in för att gilla och betygsätta

På platån i Harput sprider sig ljuset från stadens centrum över slätten när kvällen kommer, och en stillhet sänker sig över den gamla staden. Denna stillhet är platsen där en musiktradition har vuxit fram under århundraden. Elazığ-Harput-musiken är idag känd för sina folksånger som sjungs över hela Turkiet, men dess sanna karaktär formades under vinterkvällarna i stora rum i hemmen, under sammankomster. Denna text beskriver musiken så som den framställs i officiella källor och akademiska studier. Vi utforskar först vilken typ av musik det är, sedan dess struktur och tonarter, och därefter traditionen med sammankomster och folkdanser. Slutligen finns några anteckningar om var man idag kan uppleva denna musik i Elazığ.
En svårklassificerad musik
Enligt Elazığ:s kultur- och turistmyndighet är det svårt att placera Harput-musiken inom någon av de etablerade musikgenrerna. De flesta verk är anonyma, både melodi och text, vilket gör den nära folkmusiken. Å andra sidan framförs dessa verk med klassiska instrument och inom en specifik tonartstruktur, vilket drar den närmare konstmusiken. Därför beskriver myndigheten Harput-musiken som en unik genre som kombinerar element från båda traditionerna, och som förenar känslan av klassisk och folklig poesi. En betydande del av texterna kommer från klassisk poesi. Enligt myndighetens register kommer texterna till många av de populära Harput-sångerna och långa sångerna från verk av poeter som Fuzuli, Nedim och Nevres. Dessa kompositioner lyssnades och uppskattades inte bara av lärda personer med utbildning från religiösa skolor, utan också av hantverkare och vanliga invånare i Harput. Under vintern samlades man runt eldstaden i den gamla staden, medan man under våren och sommaren samlades i trädgårdar och öppna platser. Där sjöng man sånger, improviserade och framförde traditionella stycken. Repertoaren är också mycket omfattande. Myndigheten uppger att det finns cirka tvåhundra identifierade lokala sånger och långa sånger, och tillägger att det faktiska antalet är mycket högre. Samma källa skriver att det i nästan varje by och vid varje sammankomst är möjligt att höra ett verk som man inte har hört förut, men att tillräckligt med arbete inte har gjorts för att sprida dem. Många av sångerna handlar om händelser som har utspelat sig i regionen, eller som har uppstått i dess kölvatten.
Fasillstruktur och övergångar
Harput-musiken framförs inom ramen för traditionen "fasil". Enligt beskrivningen från myndigheten börjar en "fasil" vanligtvis med en "Harput-peshrev", som också kallas "paşa göçü". Denna följs av lämpliga sånger och långa sånger, och snabba sånger placeras mellan de långa sångerna, och "fasilen" avslutas på detta sätt. Övergångar mellan olika tonarter sker med hjälp av ett instrument som kallas " Här följer en översättning av texten från turkiska till svenska:
Efter dessa stycken framförs och lyssnas det unisont, alltså i kör, till ackompanjemang av instrument, och man övergår till de livliga sångerna som kallas "şıklıtım". Under denna tid, eller omedelbart därefter, framförs traditionella danser, antingen utförda av män eller kvinnor, som passar till samma melodi. På så sätt förvandlas "fasıl" (en form av turkisk musik) från enbart musik till en underhållning där alla deltar. I en tidigare publikation beskrivs hur, under framförandet av traditionella sånger från Harput, klassiska turkiska musikstycken ibland införlivades. Denna detalj visar hur nära de två musikaliska världarna var i Harput. I den rytmiska strukturen dominerar två-, tre- och fyrfacksrytmer; det finns också stycken som börjar i en viss rytm och sedan övergår till andra. Enligt publikationen krävs det för att framföra dessa sånger på rätt sätt att man behärskar Harputs dialekt och den lokala sångstilen.
**Makamer (melodiska lägen) och lokala namn**
De mest diskuterade aspekterna av Harput-musiken är makamerna (melodiska lägen). I källorna nämns namn som "müstezat", "beşiri", "ibrahimiye", "hoyrat", "şirvan", "divan", "elezber", "tecnis", "nevruz", "versak", "sabahi" och "muhalif", som är specifika för Elazığ-regionen. Publikationen påpekar att vissa av dessa motsvarar makamer i den turkiska musiken: "beşiri" motsvarar "rasta", "versak" motsvarar "hicaz", "nevruz" motsvarar "karcığar", "muhalif" motsvarar "huzzam" och "ibrahimiye" motsvarar "nevā". Akademiska studier granskar detta ämne mer ingående. En studie av Özcan Daş och Türker Eroğlu, publicerad 2024 i tidskriften "International Journal of Quality in Education", jämför listor över makamer från lokala forskare och analyserar stycket "ibrahimiye gazel" genom att notera det. Författarna visar att styckets melodiska struktur är i "uşşak"-makamen inom den turkiska musiken. Resultatet är intressant: de strukturer som kallas "Elazığ-Harput makamer" i källorna är inte separata makamer, utan specifika sätt att framföra musik, alltså lokala stilar. Samma studie noterar att strukturer som "beşiri", "şirvan", "nevruz", "divan", "tecnis", "müstezat", "ibrahimiye", "versak", "muhalif" och "elezber", i form av långa sånger, ofta framförs i regionen. Denna diskussion minskar inte värdet av Harput-musiken, utan tvärtom, den öppnar en väg till att förstå den. Som publikationen också betonar, för att förstå denna musik räcker det inte med kunskap om makamer; man måste Här är en översättning av texten från turkiska till svenska:
I vardagen fördes samtal, problem delades, glädje utbyttes och kvällarna avslutades med musik. Under dessa sammankomster diskuterades också frågor som att hjälpa de med svag ekonomisk situation i grannskapet och att försöka få ihop de som hade bråkat. Sammankomsterna hade en viss ordning: den mest erfarna personen ledde sammankomsten, talrörelsen följde åldersordningen och alla hade sin bestämda plats. Den äldre generationen spelade spel och framförde musik, medan de yngre serverade kaffe. Under vintern hölls sammankomsterna i stora rum som kallades "sofa", medan de under sommaren flyttades till poolområden och trädgårdar. Traditionen har förändrats med tiden. Artikeln beskriver hur traditionen med en upphöjd plattform för framträdanden upphörde under andra hälften av 1900-talet, i takt med att uppvärmningsmöjligheterna förbättrades och vedeldning blev vanligare. Idag står plattformen inte längre i centrum för sammankomsterna, utan är snarare en symbol; författaren sammanfattar detta som "en plattform utan plattform". Sammankomsterna hålls nu i hem, kulturföreningar, vid hennafester, bröllop och i TV-program. Mattor på väggarna, vadderade bänkar och kopparfat försöker återskapa den gamla atmosfären. Enligt deltagarna var spel, gåtor och samhörighet viktiga tidigare, medan musiken idag är huvudfokus under sammankomsterna. *Çayda Çıra* och folkdans.
Spelen som spelas i slutet av en *fasıl* (musiksession) är en del av Harput-musiken. Kommunens turistguide beskriver *Elazığ*-spelen som en del av "halay"-regionen, men anser att de är mer komplexa och estetiskt tilltalande än andra spel i regionen. Enligt guiden beror denna skillnad på att musiken är mer inriktad på klassisk musik och spelas med klassiska instrument. De allmänna egenskaperna hos *Elazığ*-spelen är en blandning av mjukhet och styrka; de manliga spelen är något mer kraftfulla, medan de kvinnliga spelen är mjukare. Av de cirka sextio spelen som finns idag, är det bara tjugo till tjugofem som fortfarande spelas. Det mest kända är *Çayda Çıra*. Spelet, som härstammar från Harput, spelas med ljus som är fästa på tallrikar som spelarna håller i händerna, och som guiden beskriver som en "ljusdans" som är känd över hela världen. En av de myter som berättas om spelets ursprung utspelar sig i en by vid kusten av Hazarsjön: två unga människor träffas på kvällen, och flickan tänder ett ljus som lyser upp deras väg, och historien utvecklas till ett spel där byborna håller ljus i händerna. Guiden noterar också en annan berättelse och påpekar att dessa myter är variationer av berättelser som berättas i olika städer. Spelet spelas vid Stadsguider och information från kommunens kultur- och turistbyrå är bra utgångspunkter för att hitta evenemang, inklusive kvällar med lokal musik. Kontrollera de aktuella datumen på de officiella webbplatserna. För den som vill uppleva musiken i dess ursprungliga miljö är ett besök i Harput ett måste. Enligt GoTürkiye är Şefik Gül Kulturhus i Harput ett museum som visar traditionell Harput-arkitektur och livsstil. Att stå på verandan och betrakta den centralt placerade plattformen och de omgivande bänkarna hjälper en att föreställa sig de kvällar som beskrivs i texterna. Att titta ut över slätten från fästningen på eftermiddagen är också en bra förberedelse, eftersom många av dessa folksånger framförs med den vyn. När du lyssnar, var uppmärksam på följande: Lägg märke till hur en gazel följs av en folksång i samma tonart, hur instrumenten "fäster" och övergår till en mer livlig stil, och hur slutligen alla deltar i den glada sången. Lyssna på de höga tonerna i de långa sångerna, språket i dikterna och det unika sättet att uttala ord i Harput-dialekten. Kanske får du höra en melodi som aldrig tidigare har spelats in; enligt kommunen är det fortfarande möjligt i Harput.
Källor:
- Elazığ İl Kültür ve Turizm Müdürlüğü, Harput Musikisi, https://elazig.ktb.gov.tr/TR-245748/harput-musikisi.html
- Elazığ Belediyesi, Kent Rehberi, Musiki ve Folklor, https://www.elazig.bel.tr/kent-rehberi/musiki-folklor/231/
- Elazığ Valiliği, Kültür ve Folklor, https://www.elazig.gov.tr/kultur-folklor
- Erkam Cömert, Elazığ-Harput Yöresi Kürsübaşı Sohbet Toplantılarının Değişim ve Dönüşümü, Uluslararası İnsan ve Sanat Araştırmaları Dergisi, 2025, https://dergipark.org.tr/tr/pub/ijhar/article/1668201
- Ozan Daş och Türker Eroğlu, The Issue of Makam in Elazığ-Harput Music, International Journal of Quality in Education, 2024, https://dergipark.org.tr/en/download/article-file/3959543
- GoTürkiye, Elazığ, Görülecek Yerler, https://elazig.goturkiye.com/see
Kommentarer
Skriv den första kommentaren
