Hadrianopolis, en antik stad, var en romersk militärbas belägen i området där Eskipazar ligger idag.
Vägen från Eskipazar till staden. För att komma till Hadrianopolis, sikta mot distriktet Eskipazar i provinsen Karabük.
Logga in för att gilla och betygsätta

Vägen från Eskipazar till staden
För att nå Hadrianopolis, rikta er mot distriktet Eskipazar i Karabük. Enligt Kultur- och turistministeriets kulturportal ligger den antika staden utspridd i området runt Viranşehir, cirka 3 kilometer väster om distriktets centrum. Den officiella adressen är Budaklar-by, och resterna är särskilt koncentrerade i Hacı Ahmetler-området i Budaklar-by. Stadens gränser sträcker sig dock över ett större område och inkluderar byarna Budaklar, Büyükyaylalar, Çaylı och Beytarla. Därför bör man inte tänka sig Hadrianopolis som en arkeologisk plats omgiven av en enda mur. Det är snarare ett område som sträcker sig över högländer, åkrar och vägar. Portalen noterar också att det hittills har gjorts relativt lite forskning om regionens sociala och ekonomiska struktur, kulturhistoria och arkeologi under antiken, vilket bidrar till att staden är mindre känd. Det innebär att platsen främst är av intresse för forskare och nyfikna resenärer. Denna text kommer att ta er genom stadens olika lager, från utgrävningsfynd till distriktets historia, och avslutas med en lista över saker att tänka på inför besöket.
Stadens lager
Denna mening beskriver att staden inte består av en samling byggnader från en enda epok, utan snarare av överlappande bebyggelselager. Enligt kulturportalen är de romerska arkitektoniska resterna i staden begränsade, medan resterna från den tidiga bysantinska perioden är mer omfattande. Portalen nämner också att det i ett område där de romerska resterna är koncentrerade finns en nisch, en arkitektonisk ram inristad i berget, kallad "aedicula". Samma sida betonar att staden har flera centra, vilket bekräftar den utspridda bebyggelsen. När det gäller grundandet av staden är det viktigt att vara försiktig. Vissa källor anger att staden grundades under den romerska perioden, på 300-talet. Resultaten från utgrävningarna visar dock en romersk mynt från 200-talet. När man läser dessa två uppgifter tillsammans är det mer korrekt att säga att området har varit bebott under en lång tid, snarare än att ange ett specifikt grundår. Denna text kommer att fokusera på de perioder då området var bebott, snarare än på själva grundandet av staden.
Det romerska fästet och den södra nekropolen
En av de mest omtalade resultaten från utgrävningarna kom från den södra nekropolen. Nekropolen är det område utanför staden som användes som begravningsplats. I Hadrianopolis består denna plats av klippgravarna. Utgrävningsledaren Ersin Çelikbaş meddelade att man hittat en mynt från 200-talet och en fibula av arbalet-typ från 500-talet i gravarna. Fibulan är en sorts nål som användes för att fästa tygändar på kläder, men den användes också som smycke. Enligt Çelikbaş visar dessa fynd att begravningssedvänjorna i nekropolen fortsatte under cirka trehund Denna bedömning är tolkningen av arkeologteamet; det som observerats på platsen är en konkret samling fynd bestående av gravar, mynt och smycken. Kezios-floden
Enbart historien om myntet är en anledning att besöka platsen. Enligt teamets beskrivning bär detta mynt från romartiden en platsangivelse som indikerar att det tillhörde Hadrianopolis, samt en avbild av en flodgud och texten "Kezios" under. Çelikbaş säger att denna inskrift visar att den forntida namnet på floden som nu rinner genom distriktet var Kezios, och att denna information tidigare inte förekommit i litteraturen. Alltså, namnet på floden för två tusen år sedan, som rinner genom distriktet idag, har kunnat fastställas genom ett litet mynt som hittades i en grav. Att myntet hittades i en grav indikerar också att begravningssederna i den romerska världen fortsatte i denna stad under det andra århundradet. Detta är en bra utgångspunkt för att förstå stadens relation till vattnet. När man studerar bebyggelsen och försöker förstå dess jordbruksproduktion samt relationen till vatten i strukturer som cisterner och badhus, är floden en naturlig referenspunkt att ha i åtanke. Att följa flodens dalgång och sluttningarnas lutning kan hjälpa dig att förstå varför staden har en spridda planlösning. Badhus, cisterner och stadsmurar
Karabük Universitetets nyhetsartikel från den 7 februari 2025 listar de strukturer som hittills hittats vid utgrävningarna: två badhus, en försvarsanläggning, monumentala klippgravar, en villa, en fästning, nekropolområden, vattencisterner, lagerbyggnader, en underjordisk klippbosättning och en yttre stadsmur. Listan nämner också två kyrkobyggnader; vi refererar till dem endast som arkitektoniska planer och ruiner. En artikel från 2024 lägger till en teater och en valv- och kupolbyggnad till listan. Denna lista visar att Hadrianopolis inte bara var en liten by, utan en stad som rymde strukturer för försvar, vattenhantering, lagring och vardagsliv. Kulturportalen lyfter fram en av dessa: ruinerna av en cistern står fortfarande kvar med sina valv. En cistern är en sluten behållare för att lagra regnvatten och vatten från källor; dess valvskydd skyddar vattnet från solen och föroreningar. Om du ser en cistern med intakta valv kan du direkt läsa om hur staden tillgodosåg sitt vattenbehov. Stadsmurarna och fästningen är nyckeln till att förstå hur bosättningen försvarade sig och hur den övervakade omgivningen från högre positioner. Mosaiker och fynd från vardagslivet
Hadrianopolis är känd för sina mosaiker. Arkeologteamet säger att staden kallades "Karahavets Zeugma" på grund av de många mosaiker som avbildar djur på byggnadsgrunder; detta är en jämförelse som teamet använder och bör inte tolkas som ett konkurrenskraftigt rangordningsförsök. Kulturportalen Små bitar av sten, så kallade tessera, används för att skapa kompositioner där man kan uppmärksamma färgövergångar, silhuetter av fåglar och fyrfota djur, samt mönster av frukt som används som kantband. En av de mest intressanta fynden från säsongen 2024 är ett bronsfilter från femte århundradet. Enligt Çelikbaş användes det koniska filtret, som är cirka 9,2 centimeter långt, för att sila drycker. En bärhandtag antyder att objektet rengjordes och förvarades för att användas om och om igen. Forskarna tror att filtret sattes fast på änden av sugrör gjorda av växtmaterial, som strå eller bambu. Forskningen visar också att jordbruket var intensivt under femte århundradet: frukter som granatäpplen, äpplen och druvor, samt spannmål som vete och korn, odlades.
**Återanvända Stenblock och Distriktets Stenhistoria**
Hadrianopolis lever inte bara i utgrävningsområdena. Kulturportalen skriver att stenblock från romerska och bysantinska byggnader har återanvänts som byggmaterial på olika platser i distriktet. Återanvändning innebär att sten från en gammal byggnad tas bort och används i en ny. Kolumner, huggna stenblock eller profilerade delar kan ha blandats in i bymurar, fontäner och byggnadsgrund. Portalen betonar vikten av att identifiera, kartlägga, dokumentera och skydda dessa material. Detta ger ett nytt perspektiv på din promenad: en bearbetad sten inuti en mur i Eskipazar kan vara en del av stadens förlorade historia. Att identifiera detta på plats är experternas uppgift. Din uppgift är att observera blocken utan att röra dem, flytta dem eller samla in några föremål, och att inte gå in i avspärrade områden. Vissa stenar finns fortfarande på plats, medan andra är inbyggda i andra byggnader; båda behöver skydd. Att ta bilder och rapportera platsen till myndigheterna är det bästa sättet att bidra till detta dokumentationsarbete.
**Innan du Besöker**
Att besöka en utgrävningsplats är inte som att besöka ett museum. Ett meddelande från Karabük Universitet från juni 2026 visar att utgrävnings- och bevaringsarbetet pågår. En del av området är stängt av för att skydda det, och besöksordningen kan variera beroende på säsong. Därför bör du endast förlita dig på aktuell officiell information om inträdesvillkor, besöksdagar och tider; kontakta Karabük Universitet och Eskipazar kommun. Det mest praktiska sättet att ta sig dit är att först åka till Eskipazars centrum och sedan ta en privat bil eller taxi till staden; Kulturportalen nämner att centrum ligger 3 kilometer bort. Eftersom vägarna kan vara av landsbygdsstandard, bör du åka tidigt på morgonen, ta med vatten och bekväma skor. Skada inte området eller de återanvända stenblocken, samla inte några föremål, stenar eller keramik, och gå inte in Källor:
- Kulturportalen, Antikenstaden Hadrianopolis, https://www.kulturportali.gov.tr/turkiye/karabuk/gezilecekyer/hadrianopolis-antik-kenti
- Karabük Universitet, Karabük Universitet bidrar till världshistoriens förståelse, https://kbumedya.karabuk.edu.tr/karabuk-universitesi-dunya-uygarlik-tarihine-isik-tutuyor
- Karabük Universitet, Historiska fynd i Hadrianopolis, https://kbumedya.karabuk.edu.tr/hadrianopoliste-tarihi-buluntular-5-yuzyila-ait-fibula-ve-2-yuzyila-ait-sikke-ortaya-cikarildi
Kommentarer
Skriv den första kommentaren
