Hoppa till huvudinnehållet
Radar Türkiye
Upptäck evenemang i appen
Öppna
Radar Türkiye

Arslantepe-utgrävningarna och statens uppkomst.

Arslantepe, som ligger cirka sju kilometer nordost om Malatya, reser sig bland persikodlingarna i Orduzu. Vid första anblicken ser det ut som en vanlig kulle.

Radar TürkiyeRadar Türkiye4 Kasım 2026
Inga betyg ännu

Logga in för att gilla och betygsätta

Arslantepe-utgrävningarna och statens uppkomst.

Malatya, cirka sju kilometer nordost om staden, reser sig bland persikodlingarna och bär namnet Arslantepe. Vid första anblicken ser det ut som en vanlig kulle. Enligt Malatyas kultur- och turistmyndighet är dock kullens kulturella lager hela trettio meter höga, vilket innebär att hundratals generationers hem, lager och vägar har staplats ovanpå varandra för att bilda denna kulle. Boplatsen sträcker sig från minst 5000 f.Kr. till medeltiden. Det som idag gör Arslantepe världsberömt är en byggnadskomplex som hittades i ett av dessa lager, och de noggranna utgrävningarna som under mer än ett halvt sekel avslöjat dess hemligheter. Denna text beskriver Arslantepes utgrävningshistoria, den stora berättelse som utgrävningen avslöjar, och hur platsen kan tolkas idag.

Upptäckten av lejonporten

Kullen har fått sitt namn från de stenhuvuden som föreställer lejon och som finns på dess sluttning. Enligt Malatyas kultur- och turistmyndighet inleddes de första utgrävningarna 1932 av ett franskt team under ledning av Louis Delaporte. Dessa arbeten avslöjade ett palats med en port och en innergård, utsmyckad med låga reliefer från den sena hitittiska perioden. Denna ingång, känd som Lejonporten, ställs idag ut på Anatolien Civilisationernas Museum i Ankara. Enligt myndigheten fanns det inga museer i Malatya under den tiden, så femton reliefer av olika storlekar, två lejonstatyer och en staty av kung Tarhunza fördes till Ankara. Denna första upptäckt förknippade länge Arslantepe med den sena hitittiska perioden. Enligt Battalgazi kommun var detta en plats som under denna period kallades Melid eller Meliddu, en stad omgiven av jordvallar och med en stadsgate som öppnade mot nordostsluttningen. Enligt ett uttalande från Romuniversitetet La Sapienza var Melid mellan 1600 och 700 f.Kr. först ett centrum som var knutet till det hitittiska riket, sedan huvudstad i ett självständigt kungarike, och slutligen erövrades det av de nyassyriska arméerna. Battalgazi kommun anger att denna slutgiltiga händelse inträffade vid den assyriska invasionen år 712 f.Kr.

De italienska utgrävningarna som började 1961

Arslantepe fick sitt verkliga rykte genom de italienska arbetena som påbörjades 1961. Enligt Malatyas kultur- och turistmyndighet inleddes de kontinuerliga utgrävningarna 1961 av Piero Meriggi och Salvatore Puglisi, och därefter fortsatte arbetet av ett team från Romuniversitetet La Sapienza under ledning av Alba Palmieri. Enligt ett uttalande från La Sapienza har teamet arbetat kontinuerligt på platsen sedan 1961, och har utfört arbete med dokumentation, bevarande och marknadsföring utöver själva utgrävningarna. Teamet finansieras av universitetets stora ut Enligt uppgifter från direktoratet arbetade det italienska teamet med en bredare utgrävningsmetod och rekonstruerade bosättningens kulturella kontinuitet genom att sammanställa stratigrafiska data från norr, sydväst och den övre delen av västsidan av högen. Förvaltning före skriften.

Den mest betydelsefulla upptäckten från utgrävningen är en grupp tegelbyggnader från slutet av det 4:e årtusendet före Kristus. Sapienza daterar detta palatskomplex till omkring 3400 före Kristus, medan Malatyas kultur- och turistdirektorat tillskriver tegelpalatset åren 3300 till 3000 före Kristus. Enligt information från Battalgazi kommunaladministration sträckte sig dessa monumentala byggnader över ett område på minst 2600 kvadratmeter på högens sydvästra sluttning. Palatsets korridorväggar var dekorerade med tryck, motiv och väggmålningar; de väggar som hittades under utgrävningen var prydda med svarta och röda geometriska element. Det som gör Arslantepe så viktigt för forskare är inte byggnadens storlek, utan dess funktion. Enligt Sapienza kombinerade detta komplex administrativa, ekonomiska och politiska funktioner i en enda byggnad. Över 2000 sigilltryck hittades under utgrävningen. Enligt information från Battalgazi kommunaladministration indikerar det stora antalet sigilltryck som hittades i olika delar av byggnaden att ett stort antal tjänstemän arbetade här och hade behörighet att ta emot och försegla varor från lagren. I ljuset av dessa fynd skriver Malatyas kultur- och turistdirektorat att det finns bevis för att redovisning och arkivföring förekom i Arslantepe. Sapienza tillägger en viktig notering: den centrala organisationen i Arslantepe föregick uppkomsten av skriften; skriften utvecklades ungefär samtidigt i det närliggande Mesopotamien, som svar på de nya stadsbefolkningarnas administrativa behov. Det innebär att förvaltningen här fungerade först med hjälp av sigill, utan skrift. Det är därför som Arslantepe är ett viktigt område för att förstå de tidigaste formerna av staten. Tidiga metallarbetare.

Palatskomplexet representerar också en viktig del av metallhistorien. Enligt Malatyas kultur- och turistdirektorat hittades nio svärd och tolv spetsar gjorda av arsenikbrons under utgrävningarna; dessa svärd anses vara de äldsta exemplaren som hittills har upptäckts. Enligt information från Battalgazi kommunaladministration var vissa av dessa vapen försedda med silverinlägg, och tillsammans med dem hittades höga fruktfat och långa vaser av mesopotamisk typ. Strax intill palatset hittades också en grav som daterades till omkring 2900 före Kristus och som innehöll värdefulla fynd. Efter branden.

Denna blomstrande period varade inte länge. Enligt Sapienza avslutades palatsperioden efter ungefär två århundraden med en våldsam brand, varefter nomader bosatte sig i området. Enligt information från Battalgazi kommunaladministration övergavs det gemens Under århundradet flyttade romarna staden till en plats närmare Eufrat, där dagens Battalgazi ligger, och Arslantepe övergavs. Under åren 500-600 e.Kr. användes högen som en romersk by, och sedan avslutades dess historia som en bysantinsk gravplats. Vägen till världsarvslistan

Informationen som framkom genom utgrävningarna ledde gradvis till internationellt erkännande. Först togs Arslantepe upp på UNESCO:s preliminära lista över världsarv; enligt Malatyas kultur- och turistmyndighet var det år 2014, medan Sapienza anger 2015. Enligt Battalgazi kommun presenterades ansökningsdokumentet för världsarvskommittén efter att fältarbetet var slutfört. Den 26 juli 2021 togs högen upp på den permanenta listan under det 44:e mötet i världsarvskommittén, som hölls online i Kina, och blev det nittonde världsarvet från Turkiet. Att besöka utgrävningsområdet idag

Arslantepe är inte bara ett utgrävningsområde, utan också ett friluftsmuseum. Enligt Battalgazi kommun slutfördes den största delen av projektet för att omvandla tegelpalatskomplexet till ett friluftsmuseum år 2011; en rekonstruktion av ett hus från bronsåldern och kopior av statyer av kung Tarhunza och de hittitiska lejonen placerades längs infartsvägen. Enligt Malatyas kultur- och turistmyndighet öppnade informations- och välkomstmottagningen, som ligger precis intill högen, den 4 oktober 2025. Centret innehåller visuella material och en projektion som har tagits fram i samarbete mellan utgrävningsteamet och ministeriet, samt en utställningshall och evenemangsområden. Enligt ett meddelande från Sapienza öppnades en ny besöksled på området den 8 augusti 2026, och taket över palatskomplexet, som dateras till 3400 f.Kr., utökades. Det utökade taket skyddar den senast utgrävda delen av strukturen; besökare når de nya områdena via gångbanor och kan läsa informationstavlor på turkiska, engelska och italienska. Samma dag öppnade också den renoverade utställningen på Malatya arkeologiska museum. Enligt Sapienza innehåller museet över 4000 fynd från utgrävningarna i Arslantepe. Förslag för besöket

Enligt ministeriets webbplats, "Turkiets museer", har sex bosättnings- och kulturperioder blottlagts vid utgrävningarna i Arslantepe. Medan rester från islamiska perioden, bysantinska och romerska tider finns på ytan, har det visat sig att de underliggande lagren innehåller bosättningar som sträcker sig från den neolitiska perioden till bronsåldern, från det hittitiska imperiets tid till den sena hittitiska perioden och järnåldern. Samma webbplats anger att Malatya museum visar keramik, svärd, spjut Enligt myndigheten kan man nå högen med kollektivtrafik från stadens centrum via ringvägen. Eftersom öppettiderna och besöksvillkoren kan variera, kontrollera den senaste informationen på ministeriets webbplats innan du besöker platsen.

Källor:

Kommentarer

0/1000

Skriv den första kommentaren