Hoppa till huvudinnehållet
Radar Türkiye
Upptäck evenemang i appen
Öppna
Radar Türkiye

Att se Ankara från ovan.

Ankaras genomsnittliga höjd är 938 meter, och staden är belägen i ett område som består av kullar och sluttningar snarare än en slätt. Därför är det enklaste sättet att förstå staden att gå upp på en höjd och titta ner.

Radar TürkiyeRadar Türkiye15 Ekim 2026
Inga betyg ännu

Logga in för att gilla och betygsätta

Att se Ankara från ovan.

Ankaras genomsnittliga höjd är 938 meter, och staden är belägen i ett område med kullar och sluttningar snarare än en slätt. Därför är det bästa sättet att förstå staden att klättra upp till en höjdpunkt och titta ner. I den här artikeln utforskar vi olika platser i huvudstaden där man kan få en vy över staden från ovan, från fästningens torn till de gamla marknadernas tak, från tornet på Çankaya-ryggen till de nya tornen i norr, och från parkerna i Keçiören till linbanan. För varje plats beskriver vi vad man ska leta efter, vilken tid på dygnet det är bäst att besöka och vad man bör kontrollera innan man åker.

**Ankarafästningen**

Det äldsta sättet att se staden från ovan är att besöka Ankarafästningen. Det är inte säkert när den byggdes, men det är känt att fästningen fanns när galaterna bosatte sig i Ankara. Den har restaurerats flera gånger under romerska, bysantinska, seljukiska och ottomanska perioderna. Fästningen består av en innergård som täcker den högsta delen av kullen, och en yttre fästning som omger den. Väggarna i den inre gården är 14 till 16 meter höga, och har 42 torn, varav de flesta är femkantiga. Den högsta punkten i fästningen är Akkale, som ligger i det sydöstra hörnet av den inre gården. Den inre gården täcker en yta på cirka 43 000 kvadratmeter, och den yttre fästningen har nästan tjugo torn, och de yttre murarna omger den gamla staden Ankara. En av de två stora portarna till den inre gården kallas "Dış Kapı" (den yttre porten), och den andra kallas "Hisar Kapısı" (fästningsporten). Det finns en inskription från Ilkhanidernas tid ovanför porten, och en annan inskription i nordvästra delen som visar att den är från Seljuktiden. När du klättrar upp till fästningen, ta en titt på väggarna. Enligt Kulturinventariet användes delar av romerska byggnader och delar av det romerska vattensystemet som byggmaterial när fästningen restaurerades efter invasionerna under 1200-talet. Enligt Wikipedia restaurerades fästningen snabbt även under invasionerna under 800- och 900-talen, och marmorblock och kolumner från förstörda romerska monument användes i väggarna. Idag är det möjligt att se dessa delar av det gamla vattensystemet på murarna, särskilt på den östra sidan som ligger nära själva ledningen. Så även innan du når den fantastiska utsikten, berättar själva stenarna om stadens lager. När du tittar ner från tornen, ser du en blandning av gamla hus med röda tegeltak, sluttningar och bortom dem, de moderna stadens kvarter. Denna vy, som sträcker sig mot Ulus, sluttningarna av Altındağ och i fjärran, Çankaya-ryggarna, visar Här är den svenska översättningen:

Man tar sig upp till observationsdäcket med hjälp av två glasåsar, och därifrån öppnar sig en 360-graders vy över Ankara. Direkt under tornet ligger Ankara Botaniska Park, och från ovan kan man tydligt se hur parkens grönska smälter in i staden. Om man vänder sig norrut ser man Kızılay och Ulus, och därifrån kan man också se berget där tornet står. Tornet har en markplan med en marknadsplats som byggdes om och invigdes 2018; observationsdäcket är den viktigaste delen av tornet. Kontrollera aktuella villkor och priser för att besöka observationsdäcket innan du åker, eftersom informationen kan ändras.

Det nya tornet i norr

Atatürk Cumhuriyet-tornet i Keçiören är som en motsvarighet till Atakule, men i norr. En intressant detalj är att båda tornen är designade av samma arkitekt; Ragıp Buluç designade också Cumhuriyet-tornet. Tornet är 197 meter högt, byggt i betong och toppas med en stjärna i Seljuk-stil. På natten är det upplyst och har ett LED-skärmsystem som gör det synligt på avstånd. Tornet har en lång historia. Grundstenen lades den 18 juli 2003, men byggandet stoppades en period eftersom det ansågs överskrida höjdgränsen. Efter en långvarig juridisk process, en ombyggnad 2018 och en ny upphandling 2020, invigdes tornet den 18 mars 2024. I tornet, på plan minus ett, finns Atatürk Cumhuriyet 100. Yıl Folkbibliotek, som enligt Keçiören kommun har en samling på cirka 20 000 böcker och en läsyta för 146 personer. Vid invigningen meddelades också att tornet skulle innehålla ett konstgalleri, ett vetenskapscenter och en rymdterrass. Innan du åker, kontrollera med kommunen för att få aktuell information om du kan besöka observationsdäcket, eftersom vilka delar av tornet som är öppna för besökare kan variera över tid. Även om du inte kan ta dig upp till terrassen, är det trevligt att titta upp mot tornet från marken och fotografera det tillsammans med staden och de omgivande kullarna.

Esertepes terrasser

Den bästa utsiktsplatsen i Keçiören är en park. Muhammed Ali Esertepe Parken ligger mellan stadsdelarna Etlik och Esertepe och täcker ett område på 18,3 hektar. Parkens höjd varierar mellan 985 och 1055 meter, vilket gör den till en av Ankaras högsta platser. Under de tidiga åren av republiken användes området av militären som en övningsplats för skytte. När staden växte och omgavs av bostäder, upphörde denna användning 1970, och området låg obrukbart under en lång tid. Enligt ett projekt som tillkännagavs av kommunen 2013, köptes området för att omvandlas till en rekreationsplats, liknande Dikmen-dalen; i Här är en översättning av texten från turkiska till svenska:

Detta är motsatsen till utsikten från Atakule: där tittar du norrut, här tittar du söderut, och om du besöker båda tornen samma dag får du en bild av staden från två olika håll. Att komma hit på eftermiddagen och vänta på att stadens ljus tänds är det bästa sättet att tillbringa tiden i parken. Klä dig varmt under vinterdagarna; det är betydligt kallare uppe än i gatorna nedanför. Keçiören linbana

Det finns också möjlighet att se staden från en hytt i Keçiören, eller åtminstone fanns det. Keçiören linbana är en linbana med två stationer som öppnade 2008. Linjen är 1 653 meter lång och förbinder Atatürk-stationen i Kavacık Subayevleri-området i söder med Cumhuriyet-stationen i Tepebaşı-området i norr. De sexton hyttarna, som rymmer åtta personer vardera, kan transportera cirka 384 personer per timme, och resan tar ungefär tjugo minuter. Linjen stängdes för underhåll i september 2021 och öppnade igen i december 2022, men stängdes tillfälligt den 22 april 2024. Därför, innan du planerar ett besök, kontrollera alltid med Keçiören kommun om linbanan är i drift. Om linbanan är i drift är det det mest bekväma sättet att sakta njuta av utsikten över stadens norra sluttningar. En dag, två perspektiv

Det är möjligt att besöka alla dessa platser på en dag, men det är ansträngande; det är trevligare att dela upp det på två halvdagar. Här är ett förslag: Besök slottet på morgonen och se de gamla stadens tak i morgonljuset. På eftermiddagen, bege dig till Çankaya och se staden från Atakules terrass, från söder. Nästa dag, åk till Keçiören på eftermiddagen, utforska området runt Cumhuriyet-tornet, och på kvällen, vänta på solnedgången och stadens ljus från terrasserna i Esertepe. Kollektivtrafik gör resandet enklare. Till slottet kan du gå upp från Ulus. Du kan ta M4-tunnelbanan, som går mellan Kızılay och Şehitler, för att komma till Keçiören. Kontrollera den närmaste stationen till tornet och parken, samt eventuella bussförbindelser, via EGO:s aktuella linjekarta. Du kan också hitta information om busslinjerna till Atakule via EGO:s aktuella information. Praktiska tips för utsikten

På en klar dag kan du se staden ända bort. På dimmiga dagar försvinner utsikten snabbt, så kontrollera väderprognosen innan du åker. För foton, välj tider på dagen när solen står bakom dig; morgonljuset är bäst för vyer mot väster, och kvällsljuset är bäst för vyer mot öster. Det kan vara blåsigt på terrasserna på tornen och på de högsta platserna i parkerna, så Årskolan Biblioteket, https://www.kecioren.bel.tr/ataturk_cumhuriyet_kulesi_100._yil_kutuphanesi-103-sosyal-tesis.html

Kommentarer

0/1000

Skriv den första kommentaren